Att de två militärt icke allierade länderna i Norden, Finland och Sverige, ökar samarbetet inom försvaret är en idé som åtminstone är värd att debatteras. Den gemensamma ambitionen uttryckte republikens president Sauli Niinistö och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt under Folk och Försvars konferens i Sälen.
Än en gång betonades de synergieffekter som kan uppnås genom gemensamma anskaffningar och övningar mest. En politisk integration i form av ett statsfördrag nämndes inte. Men ändå.
För att ha tillgång till den andras militära förmåga behövs en bindande överenskommelse i form av ett statsfördrag.
Saken var på tapeten i fjol vid ungefär samma tidpunkt. Då uttalade sig bland annat försvarsminister Carl Haglund (SFP) i positiva ordalag om möjligheterna för Finland att vid behov ge militärt stöd till Sverige och tvärtom. Diskussionen föddes ur en debattartikel av Sveriges utrikesminister Carl Bildt och försvarsminister Karin Enström, lagom inför fjolårets Sälenkonferens.
Både presidenten och regeringen underströk att ömsesidiga militära garantier förutsätter ett statsfördrag och några planer åt det hållet hade man inte, hette det då.
Den obesvarade frågan är om ett blankt nej är på väg att bli ett tja eller hm. Sveriges regering står fast vid att landets försvarsreform är lyckad trots att det ideligen rapporteras om allvarliga brister. Det är val i Sverige i höst och försvarsförmågan kan få en framträdande plats i debatten.
För Finlands del borde frågan om vad ett statsfördrag med Sverige kunde innebära åtminstone utredas. Vad skulle detta betyda för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik? Kunde det lugna oroliga Natomotståndare med motiveringen att behovet av ett Natomedlemskap minskar?
Ett tidigare försök att göra gemensam sak inom försvaret gjordes redan på 1930-talet när Finland och Sverige ville rucka på de rigida demilitariseringsbestämmelserna om Åland.
Den gången rann det hela ut i sanden och Sverige drog sig ur, främst på grund av utrikespolitiska skäl. I dag är världen en annan, Finland och Sverige är medlemmar av EU och Sovjetunionen finns inte längre.
Ömsesidiga garantier mellan Finland och Sverige om rätten att utnyttja varandras militära förmågor skulle säkert formuleras på ett sätt som passar in i EU:s politik. Men ett Natomedlemskap ersätter det inte.
Det är sex år sedan UM:s utredning om hur ett Natomedlemskap kunde påverka Finland. Den gjordes alltså före ekonomins nedgång. Arktis var inte heller aktuellt. Debatten kring vad ett trovärdigt försvar innebär, kritiken som riktats mot stora nedskärningar inom försvaret, både i Sverige och här hemma samt presidentens och Reinfeldts visioner motiverar en uppdatering av utredningen från 2007 så fort som möjligt.