Det svenska försvaret har blivit rejält utskällt de senaste åren. Försvarsförmågan är för dålig och man kan inte ens försvara landet i en vecka utan hjälp utifrån, har det hetat.
Samtidigt har regeringen fått skarp kritik för att ha sparat för mycket på försvaret.
Men nu är Alliansregeringen beredd att ge försvarsmakten mer pengar och resurser. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver partiledarna för de fyra regeringspartierna att de vill stärka försvarsförmågan kraftigt "både på kort och på lång sikt" och på sikt öka anslagen till försvaret med 5,5 miljarder kronor (600 miljoner euro) årligen.
– Satsningarna innebär en stegvis förstärkning av försvarsanslagen fram till 2024 då ökningen uppgår till 5,5 miljarder kronor årligen, heter det i artikeln.
Regeringen öppnar bland annat för att "markera svensk närvaro i Östersjön och på Gotland". Det handlar om övningar och möjlighet till att temporärt ha baser för marinen och flygvapnet på Gotland. I dag finns inga stationära trupper på Gotland, vilket kritikerna anser är en total felbedömning.
Dessutom vill regeringen öka antalet stridsflygplan av typen Jas 39 E från 60 till 70 plan, tidigarelägga den planerade anskaffningen av luftvärn med medellång räckvidd och skaffa två nya ubåtar.
Satsningen ska ses mot bakgrund av det som hänt i Ukraina och Ryssland den senaste tiden. Debatten om det försvaret har gått på högvarv i Sverige en längre tid och har bara blivit livligare efter den ryska annekteringen av Krim.
Om löftet på ökade resurser blir verklighet är dock oklart. Det är riksdagsval i höst och just nu ser det ut som om Alliansregeringen får svårt att hålla sig kvar vid makten. Å andra sidan har också det största oppositionspartiet Socialdemokraterna talat för ökade försvarsanslag.