Turerna kring luftrumskränkningen den 20 maj fortsatte i går när tidningen Savon Sanomat rapporterade om sänkt beredskap i flygvapnet under dagen då två ryska plan avvek från sin rutt och kränkte Finlands luftrum.
Enligt Savon Sanomat hann flygvapnets Hornet-plan inte starta eftersom beredskapen sänkts efter en intensiv övningsperiod. I Yles Morgonettan bekräftade president Sauli Niinistö att Finlands flygvapen inte hann reagera. Han sade att luftvapnets resurser är knappa och att beredskapen inte borde sänkas av resursrelaterade skäl. Också Försvarsutskottets ordförande JussiNiinistö (Sannf) såg en koppling mellan försvarets beskärningar och den sänkta beredskapen.
"Beredskapen är i skick"
Försvarsminister Carl Haglund (SFP) bestrider att flygvapnets beredskapsnivå skulle ha påverkats av besparingarna. Enligt honom är hetsen kring flygvapnets beredskap obefogad. Till HBL säger han att beredskapen är i skick och att ingenting avvek från det normala på dagen då de ryska flygplanen kränkte Finlands luftrum. Han oroas snarare av att offentligheten och våra politiker verkar ha fel uppfattning om luftrumsbevakningen.
– I fredstider finns det ingen anledning att ha Hornet-plan att flyga runt och agera trafikpoliser, jag kan inte gå in på vår beredskap desto mer. I det här fallet hade beredskapen inget att göra med resurser utan med ändamålsenlighet, säger försvarsministern.
Inte fråga om bombplan
Enligt ministern händer det ett fåtal gånger per år att plan gör avstickare från sina planerade rutter och kommer in på vårt luftrum. Om flygledningen inte lyckas identifiera planen kallas flygvapnet till hjälp. Enligt Haglund hade de två ryska planen som kränkte luftrummet identifierats.
Också Suomen Kuvalehti publicerade för en vecka sedan en artikel som ifrågasatte gränsbevakningsväsendets uppgifter om luftrumskränkningen. SK sade sig ha fått uppgifter om att planen inte var fraktplan såsom gränsbevakningen informerat, utan spaningsplan.
Försvarsministern ser det som frapperande att tidningar ifrågasätter den information som myndigheterna har verkliga belägg för. Enligt honom är politisk spekulation om höjd beredskap i offentligheten inte ändamålsenlig.
– Finland har alltid beredskap, och vi höjer den då det finns ett reellt hot mot Finland. Det fanns det inte i det här fallet, säger Haglund.