Det var inget fel på flygvapnets beredskap i fallet med de ryska luftrumskränkningarna för ett par veckor sedan. Då kränkte ryska plan det finländska luftrummet två gånger, och då ett tredje plan var i antågande skickade flygvapnet upp ett Hornet-plan för att mota eventuella vidare kränkningar.
Det här var helt i sin ordning, sade försvarsutskottets ordförande Jussi Niinistö efter att utskottet hört experter från flygvapnet, Huvudstaben och Försvarsministeriet i går på förmiddagen. Det finns andra sätt att identifiera plan än att sända upp identifieringsflyg. Uppgifter i tidningen Savon Sanomat gjorde i helgen gällande att resursbrist och övertidsförbud var orsaken till den sena reaktionen.
Problem uppstod däremot då statsminister Jyrki Katainen felinformerad påstod att ett finländskt Hornet-plan varit i luften redan under kränkningarna. Spåren leder till statsrådets lägescentral.
– Det är informationsgången som varit problemet. Vi tänker höra lägescentralen om hur informationsmissen kan ha uppstått, sade Niinistö.
– Allt har gått enligt överenskommen praxis ända till statsrådet. Sedan uppstod den här soppan, sade försvarsutskottets vice ordförande Seppo Kääriäinen (C).
Kääriäinen påpekade också att man kunde ha rättat till missuppfattningen tidigare – också statsministern.
Det var Ilta-Sanomat som först berättade om det felaktiga sms:et som gått ut till statsledningen. Statsrådets lägescentral korrigerade snabbt felet med ett nytt sms – men det läste statsministern aldrig.
Är sms ett tillräckligt pålitligt sätt att informera om sådana här saker?
– Man borde alltid försäkra sig om att statsministern helt säkert fått informationen. Det är viktigt med tanke på den offentliga diskussionen, men också med tanke på medborgarnas rätt till riktig information, sade Kääriäinen.
Hannu Kuikka som är chef för statsrådets lägescentral vill inte kommentera hur missuppfattningen kan ha uppstått, utan hänvisar till informationsdirektör Kari Mokko.
– Men vi kommer förstås att gå igenom processen och se om det finns rum för eventuella förbättringar, säger Kuikka.
Kari Mokko bekräftar att informationen den här gången sköttes med sms, och att det är helt normalt.
Borde man då kontrollera att informationen faktiskt går fram då man rättar felaktiga uppgifter?
– Det är en fråga för lägescentralen.
Enligt Mokko handlar hela affären om ett mänskligt misstag. Lägescentralen står i regelbunden kontakt med bland annat försvaret, men också många andra instanser. Informationsutbytet sker genom olika kanaler, och lägescentralen formulerar själv de meddelanden som skickas ut.
– Det går inte att göra så mycket annat än att ta lärdom, rätta och hålla i minnet till nästa gång, säger Mokko.