Avtalet slår fast vilket stöd Finland kan ge till exempel om utländska styrkor vill öva i landet. Konkreta åtgärder slås ändå fast från fall till fall.
Enligt motståndare till avtalet är just nu ingen bra tidpunkt att skriva på. Enligt regeringen är det en slump att det länge förberedda avtalet skrivs på just under Natotoppmötet och medan krisen i Ukraina pågår.
Nato: Ryssland attackerar Ukraina
Från grönskan i Wales togs brösttoner mot öst på Natos toppmöte i Newport. "Tusentals" ryska soldater sägs befinna sig i Ukraina.
– Vi ser fortfarande tusentals ryska soldater på plats inne i Ukraina, utrustade med hundratals stridsvagnar och bepansrade fordon, hävdade en Nato-officer anonymt till såväl norska NTB som brittiska Reuters i samband med att Natoledarna inledde sin tvådagarsträff på torsdagen.
Även i officiella ord var kritiken skarp.
– Vi står inför en dramatiskt förändrad säkerhetsmiljö. I öster attackerar Ryssland Ukraina, sade Natochefen Anders Fogh Rasmussen på väg in till mötet.
I en tv-intervju med BBC anklagade han Rysslands president Vladimir Putin för att vara ute efter en zon av ryskt inflytande i sina grannländer.
– Han vill förhindra att länder i hans närhet närmar sig EU och Nato och för det vill han skapa utdragna frysta konflikter, sade Fogh Rasmussen.
Sanktionshot
Utöver Natoledarna fanns bland andra även Ukrainas president PetroPorosjenko på plats i Newport på torsdagen. Porosjenko lovar utlysa en vapenvila på fredag om separatister och myndigheter kan enas om en fredsplan vid ett möte i Vitryssland.
Skepsisen i Wales var dock stark. I ett uttalande från Vita huset förklarades att ledarna för USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Italien "enats om behovet av att låta Ryssland betala ett växande pris för sitt agerande".
Samtidigt varslade ändå Frankrikes president François Hollande om att nya EU-sanktioner mot Ryssland hänger på utvecklingen under "de närmaste timmarna".
Hollande betonade också att det omstridda avtalet om franska helikopterhangarfartyg till Ryssland än så länge varken brutits eller skjutits upp, men kommer att bli avhängigt av en politisk lösning i Ukraina.
Dansk styrka
Anders Fogh Rasmussen säger sig inte se något omedelbart ryskt hot mot Nato eller deras allierade på grund av försvarsalliansens "styrka och avskräckningsförmåga". Ändå kommer exempelvis Danmark att under tre månaders tid skicka ett kompani på 250–300 soldater för att delta i övningar i de baltiska länderna och Polen.
– Vi vill sända en mycket klar signal till de Natoländer som känner sig utsatta. De ska veta att de kan räkna med solidaritet från övriga Nato. Det gör Danmark som vanligt med att leverera konkret handling i stället för att bara prata om det, säger statsminister Helle Thorning-Schmidt (S) till nyhetsbyrån Ritzau.