Kaliningrad-enklaven och området runt inre Finska viken är intressanta geopolitiska områden för den svenska signalspaningen, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Agrell, som intervjuades för Svenska Dagbladets artikel i fredags, tillägger att också områden längre in i Ryssland där de stora baserna för det strategiska bombflyget finns, är intressanta.
Det är på något sätt symptomatiskt att det är via Sverige och svensk cyberkunskap som man i Finland får en uppfattning om hur spänt det säkerhetspolitiska läget egentligen är.
Försvarsminister Carl Haglund (SFP) har sagt att Finland inte i oändlighet kan ty sig till information från en "vänligt sinnad nation" när det gäller hot från cyberrymden.
De flesta minns att informationen om att UM:s e-post utsatts för en cyberattack kom via ett annat lands underrättelsetjänst, förmodligen Försvarets radioanstalt (FRA) i Sverige.
FRA, vars uppgifter främst används av försvaret och regeringen, är nu på väg att öka spaningen runt Östersjön. Det handlar förstås om Ryssland, men inte enbart Ryssland. Också Nato spelar sedan en tid tillbaka en allt större roll i Sveriges men också Finlands närområde.
Den gemensamma nämnaren är kriget i Ukraina och osäkerheten när det gäller Rysslands agerande och mål. Eftersom Estland ligger vid den södra delen av Finska viken är det där Natoplanen flyger. För Ryssland återstår då bara den norra delen, det vill säga där Finland ligger. Det kan vara en del av förklaringen till varför Finlands luftrum kränkts oftare än förr, de ryska planen vill knappast av misstag hamna i av Nato övervakat luftrum.
Men det gör inte överträdelserna acceptabla och Finland gör rätt i att inte tumma på rätten till territoriell integritet.
En arbetsgrupp som haft som sin uppgift att utveckla hur man kunde utveckla lagstiftning som gäller säkerhetsmyndigheternas möjligheter att skaffa information överlät sitt betänkande till Haglund den 14 januari.
Det centrala är utlandsunderrättelse och telekommunikationsunderrättelse. Underrättelseverksamheten ska övervakas både juridiskt och parlamentariskt.
I kampen mot gränsöverskridande hot från cyberrymden är det viktigt att förtroendet bland folket bevaras. Tidigare erfarenheter från polisväsendet och hälsovården där obehöriga gått in i datasystem visar att det på den punkten finns en del att göra.
Det förtar inte behovet av bättre underrättelseverksamhet också i Finland.
↧
Mer i fokus än vi tror
↧