STOCKHOLM
Det var i våras som Sveriges och Finlands försvarsministrar kom överens om att göra upp en handlingsplan för försvarssamarbete efter diskussioner som påbörjats redan tidigare. På tisdag i Stockholm presenterades slutrapporten som försvarsmakterna i de båda länderna har gjort upp.
Enligt den ska det skapas gemensamma förband både inom marinen och flygvapnet.
Inom marinen grundas en insatsstyrka kallad Swedish-Finnish Naval Task Group. Både fartyg och kustjägare ingår. Flygvapnet igen ska bland annat kunna genomföra luftoperationer och använda varandras baser.
Länderna bygger upp en gemensam markbrigad på 4 000–5 000 man. Meningen är att brigaden har finländsk ledning. Hur de andra gemensamma trupperna leds är inte beslutat.
Länderna ska också bland annat arbeta fram bättre tekniska förhållanden som möjliggör utbyte av sekretessbelagd information. Man ska också samarbeta kring materielinskaffningar, underhåll och utbildning.
– Vi skapar en förmåga att inom alla försvarsgrenar jobba tillsammans, operera tillsammans, säger försvarsminister CarlHaglund (SFP), som är initiativtagare till handlingsplanen, till HBL.
Han betonar att det inte handlar om ett försvarsförbund, men förmågan att verka tillsammans i fredstid ger en bas för samarbete också vid eventuell kris. Det kräver ändå ett skilt politiskt beslut.
Samarbetet binder på så sätt inte länderna och trupperna kan arbeta skilt i Sverige och Finland.
Också rapportförfattarna betonar att politiskt beslutsfattande avgör hur långt samarbetet ska gå. KariTakanen, kommendör för finska marinen, sade på tillställningen där rapporten presenterades att det finns möjligheter att "öka förmågan att reagerar och agera om så önskas."
"Inte riktat mot någon"
Sveriges socialdemokratiske försvarsminister PeterHultqvist säger att det utökade samarbetet handlar om ett stort steg att ta för två alliansfria länder.
Men också han vill betona att det inte handlar om en försvarsallians. Hur som helst har man enligt honom nått en punkt där det gäller att bredda analysen också "utöver enbart fredstida verksamhet".
– Det här är inte riktat mot någon annan, men en realistisk syn baserad på hur ser ut i omvärlden, säger Hultqvist.
På frågan om omvärlden kommer att reagera på djupare finskt-svenskt samarbete – Ryssland har exempelvis visat ogillande för att länderna ska delta i en USA-ledd flygövning i Estland – betonar Haglund att det inte handlar om offensiva åtgärder.
Rapporten går nu vidare till politisk behandling och enligt Haglund har den brett politiskt stöd både i Finland och Sverige.
Gör det här Finland och Sverige mer Natodugliga?
– Nej, varken mer eller mindre. Vi är redan tekniskt sett kompatibla. Nato handlar bara om politiska val, det finns inga tekniska hinder.
Gråzonen mellan fred eller konflikt har blivit större. Ger förslagen möjlighet att agera på ett breda plan inom den zonen?
– Vad som är en kris eller inte eller en konflikt har blivit dimmigare, det visar inte minst Ukraina, och det är klart att det är en utmaning. Det ska EU:s försvarsministrar diskutera på sitt möte som jag åker direkt till härifrån.
Då utredningarna inleddes talade du om ett dejtingskede mellan länderna. Vad kallar du det det skede som nu presenterats?
Carl Haglund funderar ett tag och fastnar för samboskap.
Höjer kvaliteten
Sverige och Finland har tillsammans 14 miljoner invånare och försvarsbudgetar i samma storleksklass: 1,1 procent av bnp för Sverige och 1,2 procent för Finland.
Försvarsmaktens representanter som presenterade rapporten, flygvapenchef MicaelBydén och Kari Takanen, påpekar båda att det inte i första hand handlar om att spara pengar.
– Men bedömningen vi gör är att vi med fördjupat samarbete har stora möjligheter att förbättra kvaliteten med relativt små medel och på längre sikt spara pengar, säger Bydén.