Stockholm
I en intervju för Helsingin Sanomat i går lät försvarsminister Carl Haglund (SFP) förstå att Finland måste vara berett på att Sverige eventuellt ansöker om medlemskap i Nato efter höstens riksdagsval. Haglund tog i ett intervjusvar ställning till försvarsexperten Charly Salonius-
Pasternaks bedömning att Sverige snabbt kan komma att fatta ett Natobeslut efter valet.
– Hans tolkning är inte utesluten. Vi måste förbereda oss på det, sade Haglund.
Men det här är en bedömning som svenske statsministern Fredrik Reinfeldt inte delar.
– För mig och för den svenska debatten är inte frågan (om Nato) nära i tiden liggande, säger han i en kommentar till HBL.
Reinfeldt pekar på två skäl, motståndet mot Nato som finns i flera politiska partier och folkopinionen. Han påminner om att bara två av åtta partier i riksdagen är för en Natoanslutning.
– Dessutom har ju folkopinionen i Sverige fortsatt markerat en skepticism gentemot ett Natomedlemskap. Vi har dessutom hela tiden sagt att vi inte tänker göra några förändringar med mindre än att vi i så fall för den diskussionen med Finland. Och vi har inte tagit några initiativ för att göra det.
I en mätning som Svenska dagbladet presenterade i mars och som gjordes efter att krisen i Ukraina bröt ut var hälften av svenskarna emot en Natoanslutning, en ökning med tio procentenheter på ett år. Drygt 30 procent var för.
I dag är det bara två regeringspartier, Reinfeldts Moderaterna, och Folkpartiet som är för Nato. Det räcker inte för Reinfeldt.
– Jag har många gånger markerat att jag tycker att frågan är mer komplicerad än att den bara kan hänvisas till enskilda partiers ställningstagande. Jag tycker att det kräver ett brett stöd i riksdagen.
Ett Natomedlemskap kräver i praktiken att också det största oppositionspartiet Socialdemokraterna är med. Och inget tyder på att deras nej skulle ändras till ett ja, även om de skulle ta makten efter höstens riksdagsval.
"Ingen snabb Natoanslutning"
Visserligen har ett tredje regeringsparti, Kristdemokraterna, svängt i sin syn på Nato och stödjer en utredning om för- och nackdelar med ett medlemskap, men partiledaren Göran Hägglund tror ändå att vi talar om år innan en anslutning kan vara aktuell.
– Det hela förutsätter ju att vi får en förändrad syn bland de politiska partierna och att de känner att de har ett gensvar hos det svenska folket.
Inte heller Jan Björklund, partiledare för Folkpartiet, tror på ett beslut i den närmaste framtiden.
– Jag är ju för, och mitt parti är för ett medlemskap i Nato, men jag uppfattar att vi är rätt ensamma bland partierna i Sverige, så jag tror att prognosen för att så ska ske är ganska låg.
Måste folkopinionen vända först eller ska politikerna agera?
– För att gå med så måste naturligtvis opinionen vara för. Men opinion växer ju inte fram, utan som ledande politiker har man ju också ett ansvar för att bilda opinion. Det går inte bara att invänta opinionen.
Satsar miljarder
Natodebatten har gått het i Sverige den senaste tiden, särskilt efter att Ryssland annekterade Krim. Samtidigt har regeringen fått skarp kritik för att ha sparat för mycket på försvaret.
Men Rysslands agerande i Ukraina har fått regeringen att tänka om. Nu föreslår regeringen en stegvis ökning av resurserna till försvaret så att ökningen år 2024 är 5,5 miljarder kronor (600 miljoner euro). Bland annat vill regeringen se ökad militär närvaro på Gotland, fler Jas-plan och fler ubåtar.
– Vi upplever att den säkerhetspolitiska miljön har förändrats, säger Fredrik Reinfeldt.
Men satsningen får kritik. En del bedömare menar att utspelet är valtaktik, där Alliansen vill peka på den splittring kring försvaret som finns inom de rödgröna. Och dessutom menar en del försvarsexperter att satsningen slår fel. För samtidigt som man satsar ska det också sparas.
– Är det bråttom borde man först häva regeringsbeslutet om att 500 miljoner kronor ska sparas fram till 2019, säger Jan Mörtberg, överste vid Försvarshögskolan, till SvD.
Fler plan och fler ubåtar
• Totalt vill regeringen öka anslagen till försvaret stegvis så att ökningen efter 2024 är 5,5 miljarder kronor årligen.
• Enligt förslaget ska flygvapnet få 70 stridsflygplan av typen Jas 39 E i stället för 60. Dessutom ska antalet flygtimmar öka.
• Den planerade anskaffningen av luftvärn med medellång räckvidd tidigareläggs.
• Två nya ubåtar ska anskaffas och tre ubåtar av Gotlandsklass moderniseras.
• Försvaret ska öva mer på Östersjön och på Gotland, där man också ska ha en ökad möjlighet till tillfälliga baser för marin och flyg.
• Finansieringen på kort sikt ska ske via besparingar på övriga håll, bland annat på minskade internationella militära satsningar.