På gammalt sovjetryskt manér hemlighölls olyckan till en början av de ryska myndigheterna. Det skulle dröja två dygn innan man gick ut med information och då började tiden för att rädda eventuella överlevande vara knapp.
De första meddelandena innehöll dessutom direkta osanningar, som att Kursk skulle ha sjunkit på söndagen och inte på lördagen, och att man hade radiokontakt med ubåten och försåg den med syrgas och elektricitet.
Den ryska räddningsutrustningen var föråldrad och i de svåra förhållanden som rådde i Barents hav kunde man inte nå fram till ubåtens räddningssluss – än mindre förse besättningen med syre eller el. Ingen visste heller hur många besättningsmän som hade överlevt explosionerna ombord. Marinen sade sig ändå ha hört knackningar inifrån Kursk och man antog att besättningen kunde klara sig i flera dygn på det syre som fanns inuti ubåten.
Det var inte svårt att föreställa sig den ryska besättningens lidande i beckmörker, kyla och isolering, och deras hemska öde väckte medkänsla världen över. Flera västländer erbjöd sig att skicka hjälp, men den ryska flottan svarade till en början att "en massa fartyg bara försvårar räddningsoperationen".
I Ryssland ökade kritiken mot den nyvalde presidenten Vladimir Putin som sades sola sig på sin datja medan Kursks besättning sakta kvävdes till döds i havets djup.
I Hufvudstadsbladet 17.8.2000 resonerar Elisabeth Nordgren i en kolumn om olyckans politiska följder:
"Är ubåtskatastrofen nu Putins Tjernobyl och början till slutet på dagens ryska supermakt?" ... "Åtminstone har det nu kommit fram att Putin, via den nya mediakritiken som riktats mot honom, inte är osårbar. Står Ryssland nu inför ett Putingate?"
När den ryska marinen äntligen accepterade hjälp från väst, var det redan för sent. En vecka efter att Kursk sjönk tvingades man erkänna att ingen hade överlevt olyckan.
Kursk bärgades i två steg 2001 och 2002, och då hittades bevis, i form av brev till anhöriga, för att en mindre del av besättningen hade överlevt en tid i de bakre sektionerna av ubåten.
Orsakerna till explosionerna ombord har inte kunnat fastställas med säkerhet, men de ryska myndigheterna talade länge om en möjlig kollision med något stort föremål.
Läs resten av tidningen från 12.8.2000 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.