Riksåklagaren Jukka Rappe yrkar på straff för grovt givande av muta för sex personer som representerat Patria. Straffet är fängelse i minst fyra månader och högst fyra år.
Enligt Rappe var en stor del av konsultarvodena – miljontals euro – avsedda för mutor. Patria ville försäkra sig om en lämplig industripartner samt affär.
Dessutom anklagas fyra personer för företagsspioneri. Polisen beslagtog hos dem hemliga dokument som tillhörde en österrikisk konkurrent.
De misstänkta nekar till åtalen. De kräver att åtalen, som huvudsakligen bygger på e-postmeddelanden och besöksuppgifter, ska preciseras.
Den långsamma utredningen har kritiserats. I dag blir det fem år sedan bolagets före detta vd Jorma Wiitakorpi avgick på grund av skandalen. Patria Vehicles ex-chef har klagat över att han sedan dess haft svårt att hitta ett nytt jobb.
Domar utomlands
Finland, Österrike och Slovenien har utrett härvan tillsammans, men sköter sina rättegångar separat. I Österrike dömdes en lobbyist till tre års fängelse för givande av muta.
Sloveniens ex-premiärminister Janez Jansa dömdes till två års fängelse för mutor i början av sommaren. En general samt vd:n för Patrias samarbetspartner Rotis dömdes till något kortare fängelsestraff. Rätten ansåg att de tre tagit emot mutor för totalt kring två miljoner euro.
De dömda har överklagat domarna.
Svårt att bevisa
Matti Tolvanen, professor i kriminal- och processrätt vid Östra Finlands universitet, anser att riksåklagaren Rappe kan utnyttja de utländska domarna i sin bevisföring.
– I mutfall måste bevismaterialet samlas ihop bitvis, eftersom mutor oftast inte sköts genom kontotransaktioner, säger Tolvanen.
Han beskriver Patriahärvan som komplicerad och unik.
– I Finland har man aldrig förut hävdat att ett företag försökt få beställningar genom systematiskt mutande. De utländska kopplingarna är också nya.
Tolvanen hoppas att Patriahärvan inte ska leda till motstridiga lösningar i tre EU-länder.