– Jag tror att fler finländare är oroliga över terrorattacker än över att någon läser deras e-post, säger försvarsminister Carl Haglund (SFP).
Han mottog i dag ett betänkande om hur försvaret och Skyddspolisen kunde få ökade befogenheter att bedriva underrättelseverksamhet. Det finns en samsyn om att lagstiftning behövs – men inte om den ska omfatta så kallad signalspaning på nätet (se faktaruta).
- Finland ska få lagstiftning om underrättelseverksamhet, vilket referensländerna i Norden och EU redan har. Lagen ska också reglera övervakningen.
- Tvistefrågan gäller signalspaning, alltså polis- eller säkerhetsmyndigheternas möjlighet att avlyssna radio-, tele- och datatrafik.
- Metoden kan ge myndigheterna insyn i brott som planeras av exempelvis terrorister, pedofiler, skolskjutare eller hackare, och därmed förutsättningar att förhindra dem. Samtidigt finns en risk för kränkning av den personliga integriteten.
- Signalspaning tillåter inte myndigheter att avlyssna folk på måfå eller läsa deras e-post.
I den ena vågskålen ligger nationens behov av verktyg för att förebygga terrorattacker eller andra livsfarliga hot. I den andra finns den personliga integriteten plus avskyn gentemot ett övervakningssamhälle. På Försvarsministeriet väger terrorhoten tyngst.
På Kommunikationsministeriet väger den personliga integriteten så tungt att man inte accepterar signalspaning i lagen om underrättelseverksamhet. Argumentet är att terror- och brottsbekämpningen inte får gå ut över medborgarnas grundläggande rättigheter eller försvaga företagens affärsmöjligheter.
"Massövervakning"
– Signalspaning är en ineffektiv och överdimensionerad metod, i praktiken en slags allmän massövervakning som försämrar diskretionen och dataskyddet i medborgarnas kommunikation och deras personliga integritet, säger kommunikationsminister Krista Kiuru (SDP) till Demokraatti.
Carl Haglund påpekar att Säkerhetspolisen i Sverige säger sig ha avvärjt två terrordåd med signalspaning.
– Om vi inte har samma verktyg är det ett medvetet val. De som väljer bort de här åtgärderna får bära ansvaret, säger han.
Kommunikationsministeriet anmäler avvikande åsikt för att öppna för en större debatt om behovet och konsekvenserna av signalspaning. Debatten kommer när Försvarsministeriet skickat betänkandet på en bred remissrunda. Nästa regering ska skriva ett lagförslag som riksdagen får älta i omgångar.
"Världen förändras"
Carl Haglund undrar om Kommunikationsministeriet ens har läst betänkandet. Han påpekar att Finland i dag har relativt dåliga verktyg för den slags underrättelse som behövs för att förebygga attacker.
– Det handlar om mycket allvarliga saker. Teknologin utvecklas och världen förändras. Vi har sett fruktansvärda terrordåd på sistone, säger Haglund.
Samtidigt tillstår han att signalspaning förutsätter en grundlig diskussion för att ta fram de mest acceptabla och ändamålsenliga metoderna. Han får medhåll av inrikesminister Päivi Räsänen (KD) som säger att det är viktigt att myndigheterna får tillgång till den information som behövs för att förhindra allvarliga brott. Det är Skyddspolisens uppgift, men den jobbar med gårdagens verktyg.
– Vi saknar lagstiftning som möjliggör underrättelse om terrorism. Det är exceptionellt i EU-jämförelse, säger hon.
Utrikesutskottets ordförande Pertti Salolainen (Saml) säger att det är oroväckande att två ministerier bråkar om en så viktig fråga. Han säger att det är klart att Finland måste kunna tillämpa samma metoder som Sverige. Försvarsutskottets ordförande Jussi Niinistö (Sannf) tänker i samma banor:
– Ur ett nationellt säkerhetsperspektiv är det omotiverat att Kommunikationsministeriet stretar emot. Det är ansvarslöst att skrämma folk med masspionage. En rättsstat spionerar på sina medborgare bara av motiverade skäl.
Även polisen vill att möjligheterna att bedriva underrättelseverksamhet stärks. Enligt Polisstyrelsen låter det sig göras utan drag av massövervakning. Finlands Näringsliv EK är ändå emot signalspaning.
– Det skulle i praktiken innebära övervakning av datanäten. Fördelarna är inte större än skadan på Finlands anseende som ett land som respekterar datasekretessen och ter sig som attraktivt för investerare.