Samtidigt som den europeiska säkerhetsordningen har kollapsat i och med kriget i Ukraina och Natodiskussionen stampar på ställe i Finland och Sverige kommer förra chefen för Försvarshögskolans strategiska institution, överste Pekka Holopainen och professor Stefan Forss med en ny öppning i försvarsdebatten. Artikeln kommer att publiceras av US Army War College inom kort.
- Så här marknadsför Stefan Forss och Pekka Holopainen sitt förslag om nordiskt försvarssamarbete som de anser kunde utvecklas inom forumet Nordic Security Dialogue med USA som startade efter att president Obama träffade de nordiska ländernas statsledning i Stockholm 2013:
- 1. Den nordiska försvarslösningen är inte fråga om Nato vilket tar udden av Rysslands argument att Nato hotar Ryssland.
- 2. Då det nordiska samarbetet väl fungerar kan Finland och Sverige om de så önskar senare gå med i Nato.
- 3. Om Ryssland beslutar sig för att utmana Nato och angriper ett Natoland i en blixtoperation är Atlantpaktens saga sannolikt all. När Nato eventuellt försöker samla sig till en återtagning enligt artikel 5 skulle Ryssland sannolikt ta till hot om kärnvapenbruk. Vem vågar syna? Knappast USA.
Holopainen och Forss ser det som osannolikt att de politiska beslutsfattarna i Sverige och Finland inom en överskådlig framtid skulle säga ja till att ansöka om medlemskap i Nato och anser att ländernas försvarsförmåga förtvinar om ingenting görs.
Modellen som de nu kastar fram går ut på att de nordiska länderna, inklusive Natoländerna Norge och Danmark, sinsemellan bildar ett försvarsförbund med uppbackning av USA.
– Från första början bestämde vi att skriva ett helt pragmatiskt papper där vi inte föreslår saker som direkt skulle torpederas av vår försvarsförvaltning, säger Forss om tillvägagångssättet.
"Nato inte tillräckligt för Norge"
Forskarna har intervjuat representanter för Finlands högsta militära ledning och konsulterat experter i Sverige, Norge, Danmark och Estland.
Varför skulle Natoländerna Danmark och Norge utöver medlemskapet i Nato, ytterligare vilja ingå i en nordisk försvarsallians med Finland och Sverige?
– Norrmännen som i år satsar 5,3 miljarder euro på sitt försvar, det vill säga två gånger så mycket som Finland, fick en chock då försvarsexperterna insåg att landets försvarslösning inte längre håller. Insikten kom efter Rysslands senaste storövningar då det gick upp för dem att Ryssland från sin grundberedskap kan ladda upp med en 20 000 man stark och modernt beväpnad armé att sätta in i vilken riktning av landet som helst på mindre än två veckor. Det är betydligt snabbare än USA skulle hinna till undsättning och norrmännen fick kalla fötter. Norge behöver rimligtvis sina nordiska brödraländer för att öka uthålligheten, säger Forss.
Några konkreta förslag på hur det militära samarbetet mellan de nordiska länderna borde se ut innehåller artikeln inte, utan den ska snarast ses som en diskussionsöppning.
– Om vi bara rullar tummarna och väntar på Natomedlemskapets välsignelse bäddar vi för våra motståndare, säger Forss.
Stor reserv Finlands trumfkort
Holopainen och Forss anser att det förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa ger Finland vissa trumfkort på handen i förhandlingar med andra nordiska länder om försvarssamarbete. Förklaringen finns i att Finland i motsats till sina nordiska grannar har valt att hålla kvar sin värnpliktsarmé, fastän ned- bantad.
Svenska försvarsmaktens styrka är cirka 50 000 och reserverna obetydliga, medan Norge efter mobilisering har en numerär på 83 000. Finska försvarsmaktens krigstida styrka är 230 000.
– Med facit på handen visar det här att Finland har haft rätt försvarskoncept. Finland har en uthållig och mobiliserbar, men ännu alltför otillräckligt utrustad armé som även de andra nordiska länderna skulle ha nytta av, men bara om de förbinder sig till ett gemensamt försvar, säger Forss som också har en specifik hälsning till Natoländerna Norge och Danmark:
– Norge och Danmark bör kunna bättre än att enbart uppmana oss att ansluta oss till Nato. Det sker inte förrän statsledningen byter kurs. Ett försvarsförbund med Sverige är otänkbart eftersom Sverige motsätter sig det kategoriskt.
Holopainen och Forss säger att den amerikanska uppbackning som de för fram inte betyder att finska soldater ska skickas ut i konflikter på andra håll i världen mot landets egenintresse. Men de utesluter inte att delar av den finska reserven, om den ger sitt medgivande, kunde användas i utdragna konflikter i Arktis.
Så vilken skulle då USA:s roll vara i det samarbete ni föreslår?
– En garanti om att amerikanerna levererar den krigsmateriel som behövs. Erfarenheterna visar att deras system fungerar, säger Holopainen och nämner som exempel Israels vapenfördrag med USA.
Områden där forskarna också förespråkar samarbete med USA kunde vara logistik och operativ spaning. Andra länder som i dag har alliansfördrag med USA är till exempel Australien, Sydkorea och Japan som i hög grad förlitar sig på amerikansk krigsmateriel.
USA:s motiv för att backa upp de nordiska länderna går enligt artikelförfattarna ut på att USA behöver bundsförvanter i Norden för att säkra sina geopolitiska, militärpolitiska och ekonomiska intressen i Norden, Östersjöområdet och Arktis.
Artikeln hade i ett tidigare skede felaktigt bilder på jaktplan av typ F-16 som uppgavs vara Hornet-plan. Felet har korrigerats på tisdag morgon, vi beklagar det skedda.