Den ryska aggressionen mot Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim är brott mot folkrätten och andra internationella åtaganden. Rysslands agerande är den största utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen. Utvecklingen innebär att den säkerhetspolitiska situationen i de nordiska ländernas närområde på ett påtagligt sätt har försämrats under det senaste året. Fortfarande präglas regionen av stabilitet, men vi måste vara förberedda på att kriser eller incidenter kan uppstå. Vi måste konstatera att det inte längre råder business as usual och vi har ett nytt normalläge att förhålla oss till.
Vi måste förhålla oss till Rysslands agerande, inte Kremls retorik. Ryssland gör stora ekonomiska satsningar på sin militära förmåga och har visat att man är beredd att använda militära medel för att uppnå sina politiska mål, även när det innebär brott mot internationella folkrättsliga principer. Vi konstaterar ökande rysk militär övnings- och underrättelseverksamhet i Östersjöområdet och i Nordområdena.
Den ryska militären uppträder provocerande längs våra gränser (och flera kränkningar av Östersjöländernas territoriella integritet har ägt rum). Särskilt oroande är att ryskt militärflyg uppträtt på ett sätt som inneburit direkt fara för den civila flygtrafiken.
Den ryska övnings- och underrättelseverksamheten i vårt närområde ökar. Det märks tydligt i Östersjöregionen. Den ryska propagandan och politiska manövrerandet syftar till att så split mellan länder och inom organisationer som EU och Nato. Det ligger ett stort ansvar på Ryssland för att vända denna negativa utveckling.
De nordiska länderna möter denna situation genom solidaritet och fördjupat samarbete. Det nordiska samarbetet vilar på en gemensam värdegrund och en vilja att gemensamt hantera utmaningar. Med utgångspunkt i olika organisationstillhörigheter samarbetar vi nära inom ramen för EU och Nato. Vår ansats är defensiv. Vi vill stärka stabiliteten i norra Europa och tar avstånd från hot och användning av militära maktmedel. Närmare samarbete i Norden och solidariskt agerande med de baltiska länderna bidrar till att stärka säkerheten i vår region och höjer tröskeln för att militära incidenter ska inträffa.
Genom att tillsammans agera bestämt, förutsägbart och konsekvent kan vi bidra till fred och säkerhet i vår del av världen. Samtidigt stärker vi sammanhållningen i EU och Nato samt bidrar till att upprätthålla den transatlantiska länken
Utöver detta påverkas Nordens säkerhetspolitiska läge av beroendet av internationella handelsflöden, risken för cyberattacker och terrorism samt klimatförändringarnas effekter. I Europas södra och sydöstra grannskap dras stater och institutioner ner i en våldsspiral präglad av inbördeskrig, med risk också för mellanstatliga konfrontationer. Icke-statliga aktörer, som terrororganisationen IS, utmanar etablerade stater, gränser och institutioner och attraherar även medborgare från de nordiska länderna.
Vid det nordiska försvarsministermötet i Arvidsjaur den 10 mars beslutade vi om att förbättra förutsättningarna för att kunna följa händelseutvecklingen i vårt närområde. Det gäller både sjö- och luftlägesbild. I fokus är att dela information om vad som rör sig i luftrummet för att öka förvarningstider och minska risken för överraskningar eller missförstånd. Vi beslutade även att fortsätta att utbyta information och erfarenheter om hur vi ska möta cyberattacker.
För att effektivt kunna agera tillsammans vid ett eventuellt krisläge är det nödvändigt att förbereda sig genom träning och utbildning. Vi kan utnyttja en i många stycken unik övnings- och träningsmiljö för att stärka förmågan hos våra flyg-, marin- och arméförband.
Den omfattande flygövningsverksamheten genom så kallad cross border training är en modell att bygga vidare på och utreda möjligheterna att etablera en kvalificerad flygövning, Northern Flag. Vi kommer nu att ta steget att erbjuda respektive flygvapen användande av alternativbaser vid dåliga väderleksförhållanden.
Genom att erbjuda förutsättningar för kvalificerade övningar, säkerställer vi att även andra länder och organisationer är väl förtrogna med vårt närområde. Det kommer bland annat att demonstreras genom Natos högprofilövning i Norge 2018.
I internationella operationer bygger vi vidare på sedan länge etablerat samarbete för att sträva efter att i högre grad samordna oss inför militära och civila insatser och när så är lämpligt att samarbeta i operationer i till exempel Afghanistan, Mali och Irak. Norden ska vara en aktiv röst i diskussionen om hur FN:s fredsbevarande verksamhet ska utvecklas.
Vi har också startat ett program för kapacitetsuppbyggnad inom försvarsområdet där vi tillsammans med de baltiska länderna kan ge bidrag till att reformera försvarssektorn i våra samarbetsländer.
Revidering, modernisering och förenkling av det nordiska industriavtalet har pågått en längre tid. Vi har nu undertecknat avtalet, vilket är en viktig milstolpe. Avtalet ger ramar för bestämmelser om försörjningstrygghet och särskilda åtgärder som främst är aktuella som förberedelser för och vid allvarliga nödlägen och krig, bestämmelser om vissa förenklingar avseende tillämpning av motköp eller industrisamverkan och bestämmelser om möjliga förenklingar vad avser handel med krigsmateriel mellan parterna.
I tillägg till det nordiska försvarssamarbetet stärker vi den nationella förmågan i respektive land genom bilaterala samarbeten som förbättrar förutsättningarna för att hantera incidenter och hot. Bilaterala samarbeten kompletterar och stärker det nordiska samarbetet som helhet och säkerheten i vår del av världen.
Vi tar vår del av ansvaret för vår region i en orolig tid. Det nordiska samarbetet kompletterar samarbetet i EU och Nato för ökad säkerhet i vår region. Vår gemensamma ambition är att öka förutsägbarhet, bidra till fredlig utveckling och undvika militära incidenter och konflikter.
Nicolai Wammen
Försvarsminister, Danmark
Carl Haglund
Försvarsminister, Finland
Gunnar Bragi Sveinsson
Utrikesminister, Island
Ine Eriksen Søreide
Försvarsminister, Norge
Peter Hultqvist
Försvarsminister, Sverige