Bo Sundström ville aldrig bli en krigare.
När han ryckte in i januari 2003, som en del av kontingent 1/03, var drömmen att följa i sin farfars fotspår och bli sjöbevakare. Därför sökte han till båtplutonen. När han sedan handplockades till underofficersutbildningen var han inte alls glad.
– Det innebar att jag inte skulle få köra lika mycket båt, säger Sundström.
Nästan ett decennium senare kan sergeant Sundström titulera sig årets underofficer i Finland. Förra veckans torsdag, på underofficerarnas årsdag, blev han beordrad till Helsingfors under hemlighetsfulla omständigheter. Väl på plats kom den glada överraskningen.
– Inte var jag beredd på det. Jag trodde inte att någon kom ihåg att vi är där ute i skogen.
150 nätter om året
Sundström ansvarar för Syndalens lägerområde sedan fyra år tillbaka. Innan det jobbade han som båtutbildare. Han ser till att byggnader, målanordningar, traktorer, lastbilar – i princip allt – är i toppskick. Dessutom samarbetar han med civila företag som transporterar materiel och håller kontakt med lägerområdets grannar.
Motiveringen till utmärkelsen var sergeanten är yrkesskicklig, tjänstvillig och sätter arbetet framför sig själv.
Vad menar de med det?
– Säkert det att varje gång det är skarpa skjutningar så är vi där. Jag sover i Syndalen 150 nätter om året.
Nästa gång han tillbringar en vardagsnatt hemma är i mitten av december.
– Jag får tacka en snäll sambo och familj för att de orkar med någon som är borta halva året. Vi har tre barn och tre hundar – jag skulle inte klara av att byta med min sambo.
Förbereder skjutningar och släcker bränder
Till Sundström och hans mannars uppgifter hör att förbereda skjutbanorna.
– När det blir ljusare på våren är det mycket tyngre. Då stiger vi upp i gryningen för att bygga upp målanordningar. Syndalen används av andra än Nylands brigad. Det är ett viktigt område för hela förvarsmakten, speciellt marinen.
En annan uppgift är att släcka de skogsbränder som ibland uppstår i samband med skarpa skjutningar.
– I år behövde vi inte ta in den civila brandkåren. Nog har det funnits sådana gånger då slutet är oklart, att man tänker "klarar vi det själva?".
Värst är ändå sanden. Sundström har den i skorna, i bilen, i tröjan.
– Den letar sig in överallt. Mest synd tycker jag om städarna som ska städa upp efter oss.
"Österbottningar är mer praktiska"
Sundström basar över de så kallade "Syndalstrollen", beväringar som bor på lägerområdet under hela sin beväringstid.
– Jag har två stycken ettårschaufförer och fyra stycken B-män från andra kustkompaniet som tjänstgör ett halvt år.
De beväringar som kommenderas till Syndalen är ofta österbottningar. Sundström säger att det inte är en myt att de är skickligare på praktiska uppgifter.
– Österbottningar är mer praktiska än nylänningar. Det varierar förstås, de som är från Vasa är i princip som om de kommer från huvudstadsregionen. Men de som har kommendering i
Syndalen är ofta bondsöner som kan allt – hugga ved, svetsa – bättre än en själv.
Hurdan är en bra officer?
– Jag har alltid och kommer alltid att tycka att man ska behandla sina underordnade så som man vill bli behandlad själv. Och man ska hålla sitt ord. Jag blev ledsen under beväringstiden då de sa att om det går bra så slutar vi, och sedan slutade man ändå inte.
Underofficerarna respekteras
Sergeant Sundström har aldrig studerat vid kadettskolan. I bagaget har han oavslutade studier i skogsbruk vid gamla Forstis i Ekenäs. Han säger att maktförhållandena mellan underofficerare och högskoleutbildade officerare har jämnats ut de senaste åren.
– Vi underofficerare har börjat uppskattas, säkert på grund av att vi sakta men säkert har börjat ta över institutofficerarnas uppgifter när de går i pension. Vi respekterar varandra.
Officerare är mer skolade i allt på en gång, medan vi är mer specialiserade på en grej, som till exempel bilar.
Arbetsklimatet har överlag blivit mer avslappnat inom militären, enligt Sundström.
– Det har blivit mer som en arbetsplats. Men nog högaktar man äldre militärer, nog gör man alltid det.
Försök dra nytta av beväringstiden
Sergeant Sundström säger att Nylands brigad erbjuder god och varierande utbildning, och lyfter fram samarbetet med Sverige som ett exempel.
Vad anser du om allmän värnplikt?
– Det är egentligen inte min sak att uttala mig om, men kortar de av beväringstiden ännu mer är det nästan onödigt att ha den alls. Med alla de bestämmelser och allt som ska läras ut är det redan jättebråttom under det halvår som de är inne i dag.
Har du en hälsning till alla dem som rycker in i januari 2014?
– Försök göra något så bra av tiden som du kan, och försök se om du kan få nytta av den. Det lönar sig att ta lastbil- och långtradarkort, det får man inte så där bara i det civila. Chefsutbildning är också en bra merit.
Om Sundström träffade sitt 18-åriga beväringsjag i dag tror han att grabben skulle bli förvånad.
– Jaa-a, jag var nog inte så ivrig. Men i efterhand är jag glad att det blev som det blev.