I en satirteckning av svenska seriekonstnären Joakim Pirinen, ritad på 1980-talet, står en svensk marinsoldat och blickar ut över Östersjön: "Varför vi har så många ryska ubåtar i våra vatten?". Officeren som står bakom honom svarar: "I don't know, son. I don't know."
Sveriges nära kontakt och samarbete med USA vad gäller militär underrättelseverksamhet var en officiell hemlighet under kalla kriget, något alla anade och många visste, men som aldrig kunde bestyrkas i den grad att det skulle vara komprometterande för en neutral och alliansfri stat, vilket Sverige gärna såg sig som.
De dokument som SVT:s Uppdrag Granskning nu kommit över blåser vidöppna hål i den fasaden.
Underrättelsesamarbetet mellan Sverige och USA har fördjupats kontinuerligt, visar hemligstämplat material från Edward Snowden, daterat så sent som i april 2013. Formuleringarna lämnar inget rum för tvekan: "Försvarets Radioanstalt försåg National Security Agency (...) med en unik samling om högt prioriterade ryska mål, såsom ledningen". Inför ett möte med FRA instrueras NSA att "tacka Sverige för dess fortsatta arbete mot ryska mål, och understryka den huvudroll som FRA spelar som en ledande partner i arbetet med det ryska målet, inklusive den ryska ledningen (...) och kontraspionaget. FRA:s tillgångar till kablar har resulterat i en unik signalspaningsrapportering på alla dessa områden”.
Uppdrag Granskning har hittills bara lättat på locket och lovar framföra hela historien i programmets tv-sändning i morgon (11.12 2013).
Sveriges förhållande till Ryssland har – speciellt under Carl Bildts tid som utrikesminister – reflekterat den kyla som är uppenbar också mellan Obama och Putin. Bildts engagemang att knyta tidigare ryska randstater närmare Europa har skruvat upp tonläget till rent löjliga nivåer. Rysk stats-tv beskrev nyligen Bildts agerande som en hämnd för det svenska nederlaget i Poltava 1709.
Sveriges varma relationer till USA däremot manifesterades tydligt i Obamas hastigt påkallade Stockholmsbesök i september, som med facit i hand även var ett diplomatiskt långfinger mot Moskva.
I sammanhanget kan det vara intressant att lyfta fram också Finlands historiska roll för den svenska signalspaningen. Operation Stella Polaris 1944, då finska underrättelsetjänsten evakuerades till Sverige, gav FRA en helt ny kompetensnivå, och samarbetet har uppenbart fortsatt tätt. Det var få i Finland som protesterade då FRA:s mandat utvidgades 2009.
Snowdens material, av vilket bara bråkdelar ännu lär ha publicerats, fortsätter att röra om i den säkerhetspolitiska grytan. Vi har sannolikt intressanta avslöjanden att vänta, även för Finlands del.