I februari lämnades ett klagomål in till JK gällande kommendör Ari Puheloinens hyresstöd. Försvarsmakten motiverade Puheloinens högre hyresstöd med säkerhets- och beredskapsskäl.

Justitiekanslern anser att motiveringen är förståelig, men att den inte är tillräcklig för det ovanligt stora hyresstödet. Därför bör undantagen preciseras i instruktionerna och då garanteras också att anställda behandlads jämlikt. 

Ett internt armédokument avslöjar enligt Aamulehti att generalernas närmaste krets gjorde sex sådana resor i fjol. Generalerna gjorde 60 fritidsresor med Försvarsmaktens flygplan i fjol.

Enligt Försvarsmaktens direktiv betalas resor som makar till höga officerare gör om de föranleds av en officiell inbjudan. I övriga fall betalar Försvarsmakten i allmänhet inte resor eller övernattningar, skriver Aamulehti.

Å andra sidan har man inom Flygvapnet ansett att personal och familjemedlemmar kan få resa gratis under fritiden om det finns plats i planet.

Armén har utrett om flygförmånen är en skattefri förmån för personalen och familjemedlemmarna. Armén svarade inte på Aamulehtis fråga om eventuella skatter betalas i efterskott om flygförmånen konstateras vara en skattebelagd naturaförmån.

Proryska separatister har skjutit ned ett militärt transportplan

under inflygning till Luhansk i östra Ukraina. Alla 49 personer ombord dog, i den största enskilda förlusten hittills för regeringssidan.

Enligt försvarsministeriet sköts planet, av typen Iljusjin-76, ned med ett luftvärnsvapen och en grovkalibrig kulspruta. "Terroristerna sköt cyniskt och förrädiskt", heter det i ett uttalande som nyhetsbyrån AFP återger.

Ombord på planet fanns 40 fallskärmsjägare och nio besättningsmän, enligt riksåklagaren som uppger att nedskjutningen skedde med en luftvärnsrobot. Förutom soldater ska det ha funnits militär utrustning ombord på det fyrmotoriga

planet.

Strider pågår

Luhansk ligger nära den ryska gränsen och är huvudort i regionen med samma namn, en av två där proryska separatister har utropat självständighet från Kiev. Regeringssidan kontrollerar flygplatsen men strider pågår inne i staden, rapporterar lokala medier enligt Reuters.

Motstridiga uppgifter förekommer om förluster i striderna, men allt pekar på att fredagsnattens nedskjutning innebär Kievs värsta motgång hittills räknat i människoliv. Den 29 maj dog 14 militärer, däribland en general, när en transporthelikopter sköts ned. Tre personer dog när rebellerna i förra veckan sköt ned ett militärt lastflygplan.

Hur många liv som krävts bland upprorsmakarna och i civilbefolkningen är oklart.

Återtog Mariupol

De senaste veckorna har det varit hårda strider mellan separatisterna och regeringsstyrkor som försöker återta kontrollen över städerna i öst. I går återtog militären kontrollen över hamnstaden Mariupol.

Ukraina hävdar att Ryssland har låtit stridsvagnar och annan tung militär utrustning passera gränsen in i Ukraina och USA instämmer nu i anklagelserna.

"Vi bedömer att separatister i östra Ukraina har införskaffat tunga vapen och militär utrustning från Ryssland, bland annat ryska stridsvagnar och raketartillerisystem", heter det i ett uttalande från utrikesministeriet i Washington.

Enligt talespersonen Marie Harf har tre stridsvagnar av typen T-62 och flera fordonsburna raketartillerisystem av typen BM-21 (Grad) korsat gränsen från Ryssland under de senaste dagarna.

– Detta är oacceptabelt, sade Harf vid en pressbriefing sent i går.

När Samlingspartiet på sin partidag i helgen godkände en motion om att Finland bör säga upp Ottawafördraget mot personminor var det inte ett särskilt konsekvent beslut. Det var nämligen Jyrki Katainens (Saml) regering som under sitt första år vid makten förde förslaget om att godkänna fördraget till riksdagen.

I november 2011 godkände riksdagen Ottawafördraget med stor majoritet. I och för sig röstade en del samlingspartister tillsammans med några centerpartister och hela den sannfinländska riksdagsgruppen mot personminförbudet. Nu jublar Sannfinländarna givetvis över Samlingspartiets kovändning medan man inom de andra partierna är irriterade.

Stefan Wallin (SFP) som då var försvarsminister säger att det har varit en lång process att avstå från minorna. Redan i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen 2004 satte man upp målet och i redogörelsen 2009 bekräftades det. Statsministern hette då Matti Vanhanen (C) och presidenten Tarja Halonen.

– Tidigare ansågs personminorna vara en förnuftig lösning för ett land som Finland. När sedan Ottawafördraget kom började det handla om vår utrikespolitiska trovärdighet. Tarja Halonen drev på undertecknandet mycket starkt i utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet.

I riksdagsdebatten 2011 hävdade motståndarna till undertecknandet att det gällde att jämna vägen för Finland in i FN:s säkerhetsråd. Det köper inte Wallin.
– Beslutet om att gå med i Ottawafördraget fattades långt innan man visste om kandidaturen till säkerhetsrådet.

Att nu ändra linje ser Wallin inte som särskilt realistiskt.
– Anskaffningsprocessen av ersättande vapen pågår och största delen av personminorna har förstörts. Det är för sent att stiga tidigt upp. Tåget gick för flera år sedan.

Försvarsmakten såg personminorna som ett bra och kostnadseffektivt system, men försvarsmakten gör som de politiska beslutsfattarna säger och pionjär- och skyddsinspektör överste Harri Kauppinen berättar att bara cirka fem procent av drygt en miljon infanteriminor finns kvar. De sista ska vara förstörda före utgången av 2015.

– Vi ska ännu förstöra 55 000. 16 500 får vi hålla kvar för att använda i skolningssyfte. Infanteriminor finns ju på många håll och i krisoperationer behövs kunskap om minröjning.

Kauppinen konstaterar att det är enkelt och billigt att tillverka minorna i fråga. I princip är allt som behövs sprängämne och ett system, mekaniskt eller elektroniskt, för att få det att explodera.
– Ett gäng killar kan sätta ihop dem utan att ha tillgång till någon högre teknologi.

De finländska infanteriminorna är tillverkade i hemlandet. Tillverkningen upphörde på 1960-talet, någon efterfrågan har inte funnits eftersom de inte har använts.
– Deras roll i vårt försvarssystem har varit betydande, säger Kauppinen.

Personminorna ersätts nu med en uppsjö av mer eller mindre komplicerade vapen. Processen är på slutrakan och bara få betydande anskaffningsbeslut återstår. Slutnotan går lös på över 300 miljoner euro.

– Vi fick 200 miljoner och 100 miljoner har vi tvingats få lös inom den egna budgetramen.

Försvaret har inga politiska åsikter men Kauppinens beskrivning av processen säger en hel del.
– Ett enkelt och billigt system ersätts med ett komplicerat och dyrt system.

Hur skulle det kännas att göra en 180 graders sväng och ta personminorna tillbaka?
– Jag svarar å tjänstens vägnar att det var ett politiskt beslut att gå med i Ottawaavtalet. Om avtalet ska sägas upp är det också ett politiskt beslut. Vi förverkligar de politiska besluten.

FAKTA: Totalförbud mot minor
• Ottawafördraget är ett internationellt avtal från 1997 som förbjuder alla personminor.
• Avtalet förbjuder användning, lagring, produktion och överföring av infanteriminor och reglerar hur befintliga minor ska förstöras.
• Största delen av världens länder har skrivit på avtalet.
• Finland var länge det enda landet i EU som inte hade undertecknat avtalet.
• Först i november 2011 beslutade Finland ansluta sig till Ottawafördraget.
• Avtalet trädde i kraft i juli 2012 och enligt det ska Finlands infanteriminor vara förstörda före 2016.
• De finländska infanteriminorna har inte satts ut i terrängen utan har förvarats i lager.
• Över 300 miljoner kostar det att förstöra infanteriminorna och ersätta dem med andra vapen.
• Bland annat USA och Ryssland har inte skrivit på avtalet.

Bland de hemförlovade finns Victoria Palmgren som HBL följt under hennes tid i Dragsvik. Palmgren ingick i kontingent 2 13 och tjänstgjorde i 347 dygn. Sammanlagt hemförlovades 276 beväringar ur kontingenten i går. 

Dessutom hemförlovades 250 beväringar i kontingent 1 14 efter 165 dygns tjänstgöringstid. 

Den 7 juli rycker nästa kontingent in. Bland de nya rekryterna finns 18 kvinnor. 

Enligt Försvarsmakten skadades ingen av finländarna.

Den finländska patrullen höll på att förflytta sig från en bas till en annan då man öppnade eld mot den, enligt Försvarsmakten. Finländarna besvarade inte eldgivningen.

I konvojen fanns 11 soldater och 4 bepansrade fordon.

Det finns 25 finländska soldater i Centralafrikanska republiken. De är en del av EU:s Eufor-styrka.

Jeremy Gaya, vars prat mest liknar en tv-försäljares, trampar runt den gråaktiga övervakningsdrönaren. Apparaten, som är planerad för försvarsindustrin, är utrustad med avancerad teknik och kostar mer än 300 000 euro. Den ostformade maskinen svävar snart på himlen. Spycoptern ger en rymdkänsla, då en elmotor gör att den rör sig ljudlöst. Drönaren kan nå en hastighet på över 90 kilometer i timmen.

Gaya navigerar den lilla övervakningsdrönaren med hjälp av något som liknar en spelkonsol och visar samtidigt drönarens video- och stillbilder för publiken.

Många potentiella köpare

Den gråaktiga apparaten presenteras för ett flertal sakkunniga och potentiella köpare som tagit sig till Imatra. Den europeiska gränsbevakningsorganisationen Frontex har samlat experter från 14 länder, bland annat från Island och Italien.

Finlands gränsbevaknings- väsende är också en potentiell köpare av övervaknings- drönare. Det skulle kunna ge en stor inbesparning.

– Det är inte vettigt att ha en gubbe i ett torn som är byggt för 200 000 euro. Det är mycket mer kostnadseffektivt att flytta ögonen till himlen via en sådan här maskin, säger Harri Ahonen, systemchef vid Gränsbevakningsväsendet.

En förlängning av sinnena

Gränsbevakningen har studerat utvecklingen på fältet i flera år. Det finns ännu inga övervakningsdrönare i bruk, men det kan förändras inom de närmsta åren. De automatiska övervakningsdrönarna skulle i så fall användas vid den sydöstra gränsen. Spycopterns flygtid är bara en halv timme och kan därför inte användas i ödemarken.

Övervakningsdrönaren skulle bli ett arbetsredskap för gränspatrullerna. De skulle också kunna användas av andra myndigheter till exempel i efterspaning av försvunna personer. De skulle också kunna användas för att kartlägga oljeutsläpp. Det går dessutom att spänna fast en gas- eller strålningsmätare på den automatiska drönaren.

– De här är en förlängning av sinnena på samma sätt som en kikare eller värmekamera. Du ser mer från luften än från marken, säger Ahonen. 

Årligen rycker flera hundra finländska kvinnor frivilligt in i militären. Victoria Palmgren är en av dem – hon ryckte in i juli i fjol tillsammans med kompisen Sofia Kuntsi. De hade båda på förhand bestämt sig för att stanna ett år i armén, och för en dryg vecka sedan blev de hemförlovade.

Måndagen den 7 juli rycker en ny kontingent in, och den här gången kommer Nylands brigad att ta emot 17 kvinnor som kommer att gå sin grundutbildning i Pionjärkompaniet och Amfibieskolan. 

Se bildspel från Palmgrens hela tjäntsgöring här!

Ett moln av rakvatten och lukten av fuktigt stenhus hänger tungt inne på 2:a kustkompaniet vid Ekenäs kustbataljon. Det är full fräs, musiken dånar och beväringar i färgglada shorts stryker otåligt omkring. Om några timmar är militärtjänstgöringen över för dem som ryckt in endera i januari eller i juli i fjol. Det blir fest i dagarna två, först hemförlovningen och nästa dag midsommarafton.

Inne i stugan för kvinnor bor det nu bara tre personer – Victoria Palmgren, Sofia Kuntsi och en jägare som ryckte in i januari. Iförda civilkläder och håret utslaget ser Palmgren och Kuntsi en aning bortkomna ut, dagen för hemförlovningen bryter mot alla invanda rutiner som etsats in under det senaste året.

– Det har gått sjukt snabbt, det är helt otroligt, säger Palmgren och ordnar sina saker på sängen.

– När man tänker tillbaka så minns man inte de dåliga stunderna – trots att det ibland har det gått så otroligt långsamt, lägger Kuntsi till.

Försommarkylan kryper längs stengolvet och de två barndomsvännerna sitter och väntar på att det ska bli 2:a kustkompaniets tur att föra den sista utrustningen till rustförrådet. Båda ryckte in i fjol somras och har genomgått utbildningen för att bli båtförare och köra transportbåtar av Jurmoklass. Kuntsi har gått reservofficersskolan på Sveaborg och blivit befordrad till underlöjtnant och Palmgren har tjänstgjort i Dragsvik som undersergeant.

De är första gången de tömmer skåpet för att inte lägga tillbaka något. Under veckan som gått har de lämnat in sin specialutrustning och nu gäller det att tömma det sista, packa allt i rätt ordning i ryggväskorna och säga farväl. Kuntsi som fungerar som aspirant för kompaniet stiger upp på tå och torkar noga sitt skåp.

– Vad ska vi göra med vattenflaskan, frågar Kuntsi.

– Släng bort den! Min luktar i alla fall verkligt illa, säger Palmgren och undrar vilken slags knut man ska ha på kängornas snören.

En sista strid

En varm kväll två veckor tidigare träffar vi Palmgren under hennes sista läger. Hon ber om ursäkt för sina smutsiga händer när hon skakar hand och välkomnar oss ombord på transportbåt U-613 som fungerar som hennes hem under den fem dagar långa övningen.

Tillsammans med undersergeant Christoffer Lindroos har Palmgren ansvarat för att transportera beväringar från Nylands brigad som övat på att inta strategiska ställningar längs med kusten.

– Vi sätter dem i land, maskerar båten, de skjuter och gör sitt. När vi får order tar vi ner maskeringen och kör dem till nästa ställe, de stiger i land och vi maskerar igen, förklarar Palmgren som har spänt kepsen så hårt som möjligt för att den ska sitta stadigt.

I kväll når trupperna sitt sista mål, hamnen i Nordsjö utanför Helsingfors. Tillsammans med två andra transportbåtar glider Jurmobåten som Palmgren och Lindroos basar för in mot en klippa på västra sidan om udden. Ombord finns en granatkastarpluton som ska stödja kustjägarna som på andra sidan landtungan håller på att återta hamnområdet.

Transportbåtarna reagerar lydigt på varje liten manöver och jetmotorerna pressar stadigt upp båtarna mot berget. Granatkastarplutonen väller dåsigt ur fören och försvinner in i skogen när Palmgren kliver i land för att förtöja. Hon trär linan kring ett lämpligt träd, kastar öglan över egen part och sticker in en träkil emellan.

Välutvecklat tålamod

Båtcheferna kopplar ihop maskeringsnätet mellan två båtar som ligger sida vid sida, och inom kort är vi inne i vår egen värld i skydd av den värmeisolerande väven. Radion knäpps på, snabbnudlar kokas och svettiga kängor sparkas av. De otaliga timmarna av väntan i de små utrymmena gör sammanhållningen stark.

– Jag känner de flesta vid namn, i alla fall de äldre som ryckte in samtidigt som jag, säger Palmgren.

De senaste dygnen har Palmgren och Lindroos tillbringat i den trånga förarhytten. Den ena har sovit på förarsätet, den andra på sittbänken.

– Första natten sparkade du mig hela tiden, som om du skulle ha spelat fotboll, säger Lindroos och plirar på Palmgren.

Han är lite för lång för att kunna sova bekvämt, och flera av de andra båtförarna väljer att sova nere på durken utan uppvärmning.

Förarhytten är en blandning av sjökort, godispåsar, 12-voltstelefonladdare och knäckebrödspaket. Båtcheferna lider inte av den värsta sömnbristen – för att få transportera manskap måste de sova minst sex timmar per natt. Men precis som för resten av truppen har det gått fyra dagar sedan de sett vare sig dusch eller bastu.

– I går skulle det ha varit skönt att simma, men jag hann inte. Man börjar känna sin egen lukt, säger Palmgren och skrockar.

18 940 minuter

Kvällen lider mot sitt slut och gäspningarna kommer allt oftare. På andra sidan udden stretar kustjägarna igenom svår terräng mot sitt mål. Ombord på de sammanlänkade båtarna håller man med hjälp av en applikation på telefonen exakt koll på minuterna som långsamt tickar mot hemförlovningen – med blandade känslor.

– Fjorton dagar kvar ... jag har inte fattat det ännu. Samtidigt som jag väntar på det kommer jag att längta efter det här. Det har verkligen varit värt det, säger Palmgren.

Hon lutar sig avslappnat tillbaka i förarsätet inne i hytten och förklarar hur hon under året som gått bland annat lärt sig lita på sig själv, kämpa för att som plutonchef få sin vilja igenom och förmågan av att koppla av när man har chansen. Nära till hands ligger stormgeväret, som efter snart ett år i militären känns som en del av henne själv.

– Det är som att bära på sig något man alltid har på sig, som en mobil. Det blir ju en del av en, förklarar Palmgren.

Men med jämna mellanrum flyter tanken om att det sist och slutligen handlar om liv och död upp till ytan.

– De gånger vi haft övningar på skjutbana och skjutit skarpt så slås man av tanken, tänk om någon skulle vända sig om?

Solen börjar lägga sig och fukten från havet kryper närmare. De Nordsjöbor som nyfiket tassat omkring eldledarna som ställt upp sin bas på stranden och beundrat de förtöjda transportbåtarna har gett sig av. Alla börjar bli uttråkade, trötta och tappa skärpan.

– Tuli seis! Eld upphör. Lägret avbryts. Lindroos, Palmgren! Vi ska bort härifrån om en halv timme, hörs en röst från stranden.

En lättnadens suck drar över båtarna och stranden. Båtförarna sätter i gång med att dra upp blixtlåsen på maskeringsnätet, packa undan kokkärlen och väntar på att få instruktioner över radion.

Dagen D

Inne i den anrika byggnaden som hyser 2:a kustkompaniet är båtförarna färdigpackade. Telefonapplikationen som räknade ner minuterna har stannat redan vid midnatt och nu går tiden på minus. Det är några rastlösa timmar kvar, och 80-talsplågan The final countdown ekar genom byggnaden.

Från fönstren i kvinnostugan ser man hur ett annat kompani rusar ut igenom portarna ute på garnisonsgården. Palmgren och Kuntsi vars kompani är näst sist i tur att lämna området minns dagen då de ryckte in. Det var en varm julidag, och Kuntsi som hade glömt att hennes pojkvän tog henne till brigadområdet lyser upp av det känsloladdade minnet. Båda är nöjda med att de tog beslutet att göra militärtjänstgöringen, och i det stora hela har erfarenheten motsvarat förväntningarna.

I korridoren hörs dämpade visslingar när tjejerna går omkring. Det är första gången som dörren till kvinnostugan står öppen, i normala fall ska den alltid vara stängd. Regelverken gör att upplevelsen av att göra lumpen i viss mån är olika för killarna och tjejerna.

– En begränsning är att vi inte kan umgås i varandras stugor. Vi får bara umgås i de gemensamma utrymmena, säger Palmgren och får medhåll av Kuntsi.

Inne på toaletten som kvinnorna i kompaniet delar med stampersonalen hittar man högar med herrtidningar. Vid utrymmet som tjejerna har en nyckel till hänger en lapp som endera meddelar att utrymmet är ledigt eller "tillfälligt i bruk av enhetens kvinnor".

Hela årets upplevelser kulminerar i den här dagen och Palmgren sparkar otåligt i marken. Kuntsi håller koll på klockan, till slut går hon ut i korridoren för att ropa ut att det är en minut kvar till uppställning. De tunga väskorna som för ett år sedan orsakade en hel del krängande glider på utan problem.

– Man har slängt på sig dem ett antal gånger, säger Palmgren och rättar till håret.

Ett svall av känslor

Duggregnet som väter ner de blivande reservisterna ute på gården möts av svordomar, men det vilar ett visst allvar över beväringarna när de effektivt och snabbt returnerar sin basutrustning till förrådet. All tillstymmelse till yrsel eller osäkerhet som rådde ett år sedan är som ett minne blott. De flesta bär stolt på de kännetecknande klistermärkena med texten "Ohi on" och det antal dagar de tjänstgjort.

Palmgren har övervägt att stanna i militären, men i stället blir det sommarlov och universitetsstudier i höst. Före det tänker hon gå en tilläggsutbildning för att utöka sitt förarbrev till att omfatta kommersiell körning.

Trots att varje timme på brigaden har gått till att räkna ner de 347 dygnen som leder till denna dag har det ännu inte sjunkit in att det är nu det gäller. Men det är en glädjens dag.

– Det känns bra! Jag har inte helt förstått att det tar slut i dag, trots att jag sitter här i civilkläder. Nu är det jätteroligt, sedan kommer jag säkert att sakna det ... redan nästa vecka, säger Palmgren och brister ut i skratt.

Efter en sista hälsning från enhetschefen, kaptenlöjtnant Saima Ratasvuori, är det dags. I unison välordnad trupp går kompaniet mot porten, stannar upp och väntar.

– Reserviin poistu! rungar kommandot genom luften, och hela truppen springer som ystra kalvar igenom garnisonsporten ett kort stycke, bara för att stanna upp på andra sidan.

Sofia Kuntsi och Victoria Palmgren blickar för en kort sekund in mot militärområdet.

– Nu är det slut. Nu kan vi inte längre gå in. Det var ju synd, skrattar Kuntsi.

En del utbildningsplatser har blivit lediga och värnpliktiga som ska rycka in först om exempelvis ett år kan utnyttja chansen om de så vill.

Det är Försvarsmaktens regionbyrå som skriver om möjligheten på Facebook.

Henrik Gahmberg som är informatör på Huvudstaben säger att erbjudandet gäller några platser. De har blivit lediga eftersom vissas tjänstgöring flyttats eller skjutits upp exempelvis på grund av sjukdom. (

Allt fler kvinnor gör den frivilliga militärtjänsten. Antalet kvinnliga underofficerare och officerare som arbetar för Försvarsmakten har ändå inte stigit under de senaste åren och antalet underofficerare har till och med sjunkit.

Kvinnornas andel av underofficerarna är ändå fortsättningsvis högre än deras andel av alla rekryter.

Biträdande chefen för personalavdelningen på Huvudstaben, överste HeikkiPohja säger att orsaken till att de kvinnliga officerarna är färre än de kvinnliga underofficerarna är att kvinnor ännu inte hunnit avancera inom försvarsmakten. Militärtjänstgöringen har varit öppen för kvinnor från 1995.

I år är antalet kvinnor som ska rycka in rekordhögt, 818. Kvinnorna utgjorde cirka en procent av rekryterna fram till 2011 då andelen steg till ett par procent.

Årets andra kontingent inleder sin militärtjänst i dag.

Under ett års tid följde HBL med Victoria Palmgrens tid vid Nylands brigad. Artiklarna kommer du åt här.

EU-parlamentarikerna Sirpa Pietikäinen (Saml) och Heidi Hautala (Gröna) vill att EU inför sanktioner mot Israel efter offensiven i Gaza.

– Aggressionen är överdriven, och det är inte första gången. Det handlar om hur EU utvecklar samarbetet och handelsrelationerna med Israel, och jag anser att det skulle vara befogat med en frysning, sade Pietikäinen på EU-parlamentets pressträff i går.

Heidi Hautala anser att EU-parlamentets majoritet visar ensidig sympati för Israel. Hon säger att det redan tidigare har funnits skäl att ompröva handeln med Israel, men att parlamentet inte varit berett att se över saken.

Även Liisa Jaakonsaari (SDP) och Anneli Jäätteenmäki (C) vill att parlamentet diskuterar handeln med Israel.

Några hundra miljoner

Bojkott av bland annat bubbelvatten och hudkrämer från ockuperade områden har diskuterats i medierna under de senaste åren. Samtidigt har den finländska staten handlat militärteknologi från Israel.

Journalisten Bruno Jäntti på tv-bolaget Al-Jazira uppmärksammade vapenhandeln mellan Finland och Israel i juni.

Försvarsminister Carl Haglund (SFP) bekräftar att Finland köpt militärteknologi värd några hundra miljoner euro från Israel under de senaste åren. Bland annat handlar det om teknologi till systemen som ersätter de förbjudna infanteriminorna.

– De sitter på mycket högtstående teknologisk kunskap som har varit viktig för att utveckla det finländska försvaret.

Främst har Finland köpt militärteknologi som innehåller israeliska komponenter, eller där israeliska företag varit underleverantörer till ett europeiskt bolag.

Så vitt Haglund vet har Finland inte sålt militärteknologi till Israel.

– Det är inte med finska vapen som de anfaller Gaza.

På gröna listan

Israel är på EU:s gröna lista över länder som man fritt får köpa vapen från, och sälja vapen till. Trots det har Finland bedömt handeln med militärteknologi från fall till fall, säger Haglund.

Under årens lopp har det också blivit nej i vissa fall.

Haglund tror inte att begränsad vapenhandel skulle ha stor inverkan på konflikten mellan Israel och Palestina.

– Konflikten är mycket långvarig, mycket komplicerad och mycket tragisk. Men den kommer inte att lösas genom vapenexportbegränsning.

– Rent krasst får de flesta länder som vill använda militärt våld på något sätt tag i de vapen som de behöver. Sedan kan man diskutera om man vill göra ett principiellt ställningstagande.

Han anser inte att Finland ska ompröva handeln nu, utan att vi ska följa EU:s gemensamma linje.

– Det är bra att man diskuterar det här i EU-parlamentet. Även med Ukraina har jag hört till gruppen som inte tror att man kan lösa konflikten genom sanktioner. Jag tror inte heller att eventuella handelssanktioner mot Israel får dem att sluta offensiven mot Gaza.

Haglund säger också att det finns två parter i konflikten, trots att Israel är militärt starkare.

Utrikesministeriet meddelade i går att man bidrar med 850 000 euro för humanitärt arbete i Gaza. Tiotusentals människor har flytt från sina hem och nästan en miljon saknar vatten efter Israels flygräder.

Flygcontainern som stoppades av tullen i juni innehöll målsökare för missiler. Enligt tullen hade lasten sänts från Vietnam och var på väg till Ukraina via Hong Kong och Finland. Inget tillstånd för transitering hade ansökts för frakten.

Innehållet i containern på kring en kubik vägde drygt tusen kilo. Lasten har tagits i beslag.

Tullen utreder fallet som exportbrott som avser försvarsmateriel och förutspår att förundersökningen kommer att ta åtminstone ett halvt år. Enligt Sami Rakshit, chef för tullens övervakningsavdelning, är det svårt att komma fram till vart lasten var på väg med de papper som för tillfället finns tillgängliga. Däremot är det inte alls fastslaget att det är frågan om något medvetet brott.

– För tillfället tyder allt på att det kan vara en laglig transport som saknar tillstånd, säger Rakshit.

Även andra teorier utreds så länge tullen inte är helt säker på vem lasten tillhör.

Finland väntar fortfarande på leveransen av det senaste militära inköpet från Israel. Det handlar om spaningsdrönare som delvis ska ersätta de förbjudna infanteriminor- na.

Samtidigt har hundratals civila dödats under Israels senaste operation i Gaza.

Försvarsminister Carl Haglund (SFP) sade till HBL i fredags att han inte vill begränsa vapenhandeln mellan Finland och Israel. Han tror inte att det skulle ha någon stor inverkan på konflikten mellan Israel och Palestina, och dessutom är Israels höga teknologiska kunnande viktigt för Finlands försvar.

Svensk Ungdoms (SU) ordförande Ida Schauman är kritisk till partiledarens uttalande.

– Det är lite konstigt att det inte skulle vara ett problem att vi handlar vapen från ett land som har brutit mot folkrätten. Det känns respektlöst mot de människor som lever i den konflikten.

Hon betonar att Svensk Ungdom inte stöder Hamas, men anser att Israels offensiv saknat proportioner.

"Pengar påverkar"

Schauman anser att en bojkott visst skulle kunna få betydelse. Hon tycker att Finland borde lyfta frågan inom EU och få andra länder med sig.

– Det är allmänt känt att pengar är en faktor som i högsta grad påverkar konflikter och att fortsätta med handeln är ett indirekt stöd till konflikten.

Schauman säger att hon må framstå som blåögd, men hon anser att människovärde och fred måste vara de viktigaste grunden för politiska beslut.

– Ekonomisk vinning får aldrig prioriteras framför människoliv och fred.

Carl Haglund anser att SU inte förstått vad det handlar om.

– Beslutet om drönarna fattades av min företrädare, och jag kan inte avbryta köpet utan att det uppstår en enorm kostnad för skattebetalarna. Många är kritiska nu, men de sade inget när försvarsmakten offentliggjorde köpet.

Haglund säger att det viktigaste nu är att få till stånd en vapenvila, något som Hamas vägrat gå med på. Han betonar också att Finland bedömer de militära inköpen från Israel från fall till fall.

Stora problem med drönare

Finland köpte spaningsdrönare från det israeliska företaget Aeronautics för 30 miljoner euro år 2012.

Den första leveransen skulle ha kommit i fjol somras, men ännu har inte en enda drönare levererats. Finland har betalat en del av köpesumman på förhand.

Enligt Helsingin Sanomat åkte personal från Försvarsmakten till Israel i vintras för att utreda om drönarna ens hade börjat tillverkas. Nu bedöms läget vara bra, de första drönarna ska levereras i slutet av det här året, och Aeronautics ska betala böter för förseningen.

Enligt regeringssekreterare Iikka Marttila på Försvarsministeriet är köpet lyckat trots förseningen.

– Det handlar om ny teknologi med hög kapacitet, och köpesumman var bra för oss.

Enligt Helsingin Sanomat var de andra anbuden minst dubbelt så dyra.

Under Carl Haglunds tid har Finland beställt kamouflagenät från det israeliska företaget Fibrotex. Summan uppgår till cirka 30 miljoner euro. Näten används till att täcka över fordon och tält, och ska levereras i stora volymer i olika omgångar.

Den första leveransen har försenats med ett år. Enligt Iikka Marttila är förseningen inte det israeliska företagets fel, utan beror på försenade processer hos ministeriet.

Försenade drönare
• Drönaren Orbiter II används till övervakning. Den är inte rustad med vapen. En drönare väger cirka 10 kg.
• Israel använder Orbiter II till bland annat övervakning av Gazaremsan. Drönaren är utvecklad av det israeliska bolaget Aeronautics.
• Finland beställde drönare för 30 miljoner euro 2012. Leveransen är försenad på grund av Aeronautics ekonomiska problem och den första delleveransen väntas i slutet på det här året.
• Finlands senaste beställning av militärteknologi från Israel är kamouflagenät för cirka 30 miljoner euro. Leveransen är försenad på grund av försenade processer på Försvarsministeriet.

Finlands vapenhandel med Israel
Sedan 1990-talet har Finland köpt bland annat följande militärteknologi som har israeliska underleverantörer:
• Bombkapslar
• Pansarvärnsrobotar
• Kustmissilsystem
• Drönare för spaning
• Fältradior
• Finland har sålt delar av Spike-missiler till Israel. De har dock inte kommit till Israels användning, utan sålts vidare till andra länder.

Tullen uppger att det är frågan om normalt militärt samarbete mellan Ukraina och Vietnam.

Tullen fick saken bekräftad av myndigheterna i Vietnam på fredagen.

Lasten innehöll målsökare för missiler och saknade de tillstånd som krävs för att transportera vapen via Finland. Målsökarna var på väg till Ukraina för underhåll.

Tullen beslagtog lasten. Sami Rakshit, chef för Tullens övervakningsavdelning, uppger att den vietnamesiska regeringen sannolikt kommer att ansöka om de rätta tillstånden hos Försvarsministeriet och att lasten därefter skickas vidare.

Utländskt flyg kränkte svenskt luftrum den 18 juli, enligt en hemligstämplad rapport från Försvarsmakten, rapporterar Svenska Dagbladet och P4 Kalmar.

Det rörde sig om ett så kallat statsluftfartyg, ett flygplan som inte är civilt. Planet kom österifrån, rakt över Gotland innan det vek av söderut. Något senare korsade det svenskt luftrum utanför Öland. Sammanlagt befann sig planet en kvart i svenskt luftrum och flög 210 kilometer i svenskt luftrum.

Planet hade begärt tillstånd att passera över Visby, via Jönköping och sedan vika av söderut, men nekades passage av svensk trafikledning.

Niinistö anser att man i utredningen bör ta upp för- och nackdelar med Nato, vad ett medlemskap kostar och vad nyttan vore för Finland. Kriget i Ukraina underlättar bedömningen av Natos roll.

Enligt Niinistö har partnerskap för fred med Nato ingen betydelse för krisen i Ukraina. Både Ukraina och Finland har partnerskap för fred med Nato.

Niinistö tycker att Natomedlemskap skulle vara bra för Finlands militära försörjningsberedskap.

Sannfinländarnas inställning till Nato är kritiskt, säger Niinistö, men inte huggen i sten.

Utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP), som Aamulehti intervjuat, avfärdar en utredning. Han tycker inte det finns en risk för allmänt krig.

JussiNiinistö (Sannf), ordförande för riksdagens försvarsutskott, har föreslagit en utredning om för- och nackdelarna med Nato, vad ett medlemskap kostar och vad nyttan vore för Finland.

Haglund säger till FNB att utredningen kunde gynna en öppen och mångfaldig diskussion kring medlemskapet. Han anser dock att granskningen inte enbart kan utformas av försvarsministeriet utan förutsätter även en insats av utrikesministeriet och republikens president.

Niinistö gav sitt förslag i torsdagens Aamulehti.

Lindberg, som tillträdde som kommendör i dag, säger att Natos Isaf-trupper kommer att frigöras från Afghanistan inom en nära framtid. USA har meddelat att den lägger till en miljard dollar för övningar som sker i Europa.

När trupperna återvänder till Europa kommer det att hållas fler övningar och antalet trupper ökar mycket.

Men för Finlands del innebär det här ändå inga konkreta åtgärder, anser Lindberg.

Lindberg välkomnar Natodiskussionen som aktiverats i Finland. Han hoppas att man i diskussionen utgår från fakta.

– Jag antar dessutom att det kommer mera material till diskussionen när Natos toppmöte närmar sig. Jag väntar med stort intresse på vilka strategier Nato kommer att göra upp under första veckan i september, sade Lindberg under sin presskonferens på huvudstaben.

Lindberg tror att nyheterna kan vara intressanta.

– Det skulle inte förvåna mig om det blir ganska stora strategiändringar. 

President Barack Obamas administration har meddelat kongressen om saken. För att planerna ska kunna genomföras måste de först godkännas av kongressen.

Amiral John Kirby, talesman för Pentagon, säger att satsningen skulle kosta USA 19 miljoner dollar. Utbildarna avses komma från amerikanska enheter som är stationerade i Europa och från Kaliforniens nationalgarde.

Obama uppmanade på fredagen än en gång Rysslands president Vladimir Putin att upphöra med sitt stöd till separatisterna i östra Ukraina. och att i stället försöka nå en diplomatisk lösning på krisen. USA lovade på fredagen också att ställa upp med ytterligare 8 miljoner dollar för Ukrainas gränsbevakning.