I Baltikum ser man gärna att Finland och Sverige blir Nato-medlemmar. Bland annat Estlands president Toomas Ilves och utrikesminister Urmas Paet har talat varmt för ett medlemskap. Baltikum ser Finland och Sverige som starka försvarspolitiska spelare som skulle göra Nato ännu starkare.

– Det skulle ge Nato strategiskt djup om Nato-kartan omfattade också de allra nordligaste länderna. Östersjön skulle bli en insjö mellan Nato-länder och med Finland och Sverige som medlemmar skulle hela Natos försvarsplanering förändras, säger Vosman, tidigare försvarspolitisk rådgivare för president Ilves, när SPT träffar honom i Tallinn.

Också i Finland har opinionen blivit mer Nato-positiv sedan krisen i Ukraina. Försvarsminister Carl Haglund har uttryckt att Finland nu har starkare skäl än någonsin för att gå med i Nato och över 40 procent av Finlands reservister stöder ett medlemskap, vilket är ett betydligt starkare stöd än tidigare.

Sedan Georgienkriget har Rysslands försvar blivit snabbare och mer strategiskt, säger Vosman. Under de senaste fem åren har Ryssland utökat sina militära övningar på Östersjön rejält och bara under det senaste året har Ryssland tredubblat sin övningstid till sjöss. Mest handlar det om att visa sina militära muskler, säger Vosman.

– Ryssland har bestämt sig för att se Nato som ett hot och vill bevisa sin styrka, främst inför de egna medborgarna. Man kan inte utesluta att Ryssland skulle testa Nato och med Finland och Sverige som medlemmar skulle alliansen vara ännu starkare.

På gammalt sovjetryskt manér hemlighölls olyckan till en början av de ryska myndigheterna. Det skulle dröja två dygn innan man gick ut med information och då började tiden för att rädda eventuella överlevande vara knapp.

De första meddelandena innehöll dessutom direkta osanningar, som att Kursk skulle ha sjunkit på söndagen och inte på lördagen, och att man hade radiokontakt med ubåten och försåg den med syrgas och elektricitet.

Den ryska räddningsutrustningen var föråldrad och i de svåra förhållanden som rådde i Barents hav kunde man inte nå fram till ubåtens räddningssluss – än mindre förse besättningen med syre eller el. Ingen visste heller hur många besättningsmän som hade överlevt explosionerna ombord. Marinen sade sig ändå ha hört knackningar inifrån Kursk och man antog att besättningen kunde klara sig i flera dygn på det syre som fanns inuti ubåten.

Det var inte svårt att föreställa sig den ryska besättningens lidande i beckmörker, kyla och isolering, och deras hemska öde väckte medkänsla världen över. Flera västländer erbjöd sig att skicka hjälp, men den ryska flottan svarade till en början att "en massa fartyg bara försvårar räddningsoperationen".

I Ryssland ökade kritiken mot den nyvalde presidenten Vladimir Putin som sades sola sig på sin datja medan Kursks besättning sakta kvävdes till döds i havets djup.

I Hufvudstadsbladet 17.8.2000 resonerar Elisabeth Nordgren i en kolumn om olyckans politiska följder:

"Är ubåtskatastrofen nu Putins Tjernobyl och början till slutet på dagens ryska supermakt?" ... "Åtminstone har det nu kommit fram att Putin, via den nya mediakritiken som riktats mot honom, inte är osårbar. Står Ryssland nu inför ett Putingate?"

När den ryska marinen äntligen accepterade hjälp från väst, var det redan för sent. En vecka efter att Kursk sjönk tvingades man erkänna att ingen hade överlevt olyckan.

Kursk bärgades i två steg 2001 och 2002, och då hittades bevis, i form av brev till anhöriga, för att en mindre del av besättningen hade överlevt en tid i de bakre sektionerna av ubåten.

Orsakerna till explosionerna ombord har inte kunnat fastställas med säkerhet, men de ryska myndigheterna talade länge om en möjlig kollision med något stort föremål.

Läs resten av tidningen från 12.8.2000 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.
 

Hägglund påpekar i sin nya bok Rauhanutopia att det ryska arvsanlaget består av ett starkt centralstyre, att främja statens intressen hellre än individens rättigheter, ett rättssystem som gynnar ledningens målsättningar och att nedtysta kritik. Han menar att man helst ska betrakta Ryssland helt kallt som en affärskompanjon.

– Det är onödigt för oss att försöka omvända dem. Den enda effekten det skulle ha är att våra relationer skulle bli sämre, skriver Hägglund.

Hägglund anser att man hellre kunde försöka förbättra världen i Afrika där det finns flera problem än i Ryssland.

– I Ryssland stympar de inte könsorganen på miljontals kvinnor, tvingar barn till soldater, stenar homosexuella till döds eller håller på med gruppvåldtäkter eller etniska rensningar som de gör i Afrika.

I sin bok uppskattar Hägglund att ett Natomedlemskap skulle leda till en nedkörning av det egna försvaret då viljan att försvara fosterlandet skulle ersättas med en tro på de allierade. Enligt honom har detta skett i de andra Natoländerna.

Enligt Hägglund är Finlands försvar, som baserar sig på starka reservtrupper, i samma klass som hos stormakterna i Europa. Finland är inte alls sämre än Storbritannien, Frankrike eller Tyskland försvarsmässigt.

I dag har det förlöpt 75 år sedan den ödesdigra Molotov Ribbentropp-pakten slöts i Moskva 1939, där Sovjetunionen och Tyskland i en hemlig avtalsklausul delade upp Europa i respektive intressesfärer.

Hitler hade med Anschluß av Österrike och Sudetenland försatt världen i spänd väntan på nästa drag. Fall Weiß, Tysklands strategiska plan för invasionen av Polen hade legat klar sedan juni 1939, och den första september tågade Wehrmacht mot Warszava. Sex år av krig hade börjat.

Och i maj 1945: "Aldrig igen!"

Men historien har, som det ter sig, en begränsad palett av förvecklingar på lager. Parallellerna mellan Adolf Hitler och Vladimir Putin har lyfts fram i debatten efter annexeringen av Krim, och vill man kan man klart se likheter i deras respektive vägar till oinskränkt auktoritet via tursam turbulens i politiken, tålamod och metodisk fräckhet. De delar revanschismens drivkraft, liksom den etniskt motiverade retoriken för att legitimera ockupation av strategisk mark.

Putins vision att återupprätta den sovjettida maktsfären kan alldeles väl jämföras med Hitlers dröm om Großdeutschland. 

Det är ändå svårt för det sena 1900-talets generationer att efter demoniseringen av Hitler till något obegripligt ont, på fullt allvar dra paralleller till den moderna verkligheten. De tyska krigstida termerna har en mytologisk aura kring sig, som från en saga.

Hitler var ett monster, men i all sin omänsklighet var han också människa, och det vore i dagens läge förnuftigt att lyfta ut der Führer ur skräckgalleriet i dagsljuset och inse att drittes Reich inte existerade i en svunnen tid eller fjärran galax. Historien har inte upphört och mänskligheten kan frambringa liknande monster igen.

Frågan är hur människan ska stoppas före den blir ett monster.

Att det officiella Finland är försiktigt på gränsen till naivt i att inse vilken fara Putins Ryssland potentiellt utgör, är ett budskap som kommunicerats speciellt från estniskt håll. Däremot har medborgardebatten i vårt land fått slagsida åt det motsatta. Misstron mot Ryssland sitter djupt. Varje luftrumskränkning och hotfullhet som kan härledas till Kreml vibrerar mottagligt genom folklagren.

Krigsövningarna på Finska viken och karelska näset i mars bidrog konkret till känslan av otrygghet. Direktivet från Moskva i början av augusti att utlandsryssar med dubbelt medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd måste registrera sig, förde mångas tankar till "de gröna gubbarna" som sänts ut för att "undsätta" ryska medborgare på Krim och i östra Ukraina.

I de mest hätska reaktionerna har de drygt 62 000 ryskspråkiga personerna i Finland redan pekats ut som ett hot mot landets säkerhet. Det är obehagligt och förkastligt, men en följd av den oro Putin gärna verkar vilja se i grannländer.

Tyska medborgare på 1930-talet hade svårligen låtit sig förföras till de vansinnesdåd som de gjorde sig skyldiga till utan en vansinnig ledare som grävde fram de lägsta och mörkaste incentiven ur befolkningen. Det ligger inte heller inbyggt i den ryska befolkningen att vilja omvärlden ont, men den vulgära patriotism som Putin systematiskt piskar upp har gjort nationalchauvinismen och misstron mot väst till en rysk folksjukdom. 

Nämner man Hitler måste man nämna Stalin, och det är den senares årsdag Putin bevittnades höja en skål för som nyutnämnd ställföreträdare för Boris Jeltsin.

Sovjetpatrioten Putin var KGB-agent i Tyskland när hans fosterland kollapsade, och flera analytiker har dragit den psykologiska slutsatsen att Putin vigt sitt liv åt att reversera denna "1900-talets största geopolitiska katastrof".

Historieälskaren Putin vet säkert att Ryssland ekonomiskt och kulturellt mått bäst under regenter som visat öppenhet, Katarina och Peter den Store eller Alexander II. Men att skapa ett välmående Ryssland är inte Putins ambition. Med sina föråldrade geopolitiska maktlekar vrider han hellre klockan bakåt än framåt. Att stoppa Putin i mänsklig tid ligger inte bara i västs intresse, utan allra främst i den ryska befolkningens.

Historiens begränsade palett av förvecklingar visar att monster i ledningen alltid slutar med att man själv blir uppäten. 

---

Rysslands försvarsbudget

• 1990 - 219,2 miljarder euro*
• 1998 - 18,1 miljarder euro
• 2014 - 52,2 miljarder euro
• 2015 - 63,1 miljarder euro
• 2016 - 70,7 miljarder euro
• *Sovjetunionens sista hela år
• Källor: Ria novosti, SIPRI

Carl Bergqvist, major inom flygvapnet, som bloggar under pseudonymen Wiseman och örlogskaptenen Niklas Wiklund, som avslöjar sig stå bakom bloggen Skipper, skriver tillsammans med akademiledamoten Johan Wiktorin att Finland och Sverige borde samarbeta vid krig, kris och katastrofer. Finska stridsflygplan skulle kunna ha undandragna baser i Sverige och svensk flotta skulle kunna uppträda i finsk skärgård, skriver de.

Trion anser att det finska försvaret är klart bättre anpassat för att vara krigsavhållande, men varnar för att Finland är på väg in i en gammal svensk riktning. I fråga om det svenska försvaret späder de inte på orden: "Vår armé och flotta är i dag de minsta sedan Gustav Vasa dog 1560." 

Rysslands försvarsministerium uppger att flygvapnets plan flög en rutt som man kommit överens om på förhand och inte avvek från den.

Enligt Finlands försvarsministerium misstänks ett ryskt statligt flygplan ha varit inne i finskt luftrum i några minuter väster on Hangö udd. Gränsbevakningsväsendet undersöker fallet. Statliga plan kan vara till exempel frakt-, transport- eller jaktplan.

Försvarsministeriets kommunikationsdirektör Max Arhippainen ville inte tidigare i dag uppge hur luftrumskränkningen upptäcktes. Han ville inte heller kommentera att Ryssland dementerar uppgifterna.

– Gränsbevakningsväsendet undersöker fallet och informerar sedan om det som finns att berätta. När de utfört undersökningen gör de en bedömning av vad de informerar om, sade Arhippainen.

Arhippainen kan inte säga hur länge undersökningen pågår. När två ryska flygplan kränkte Finlands luftrum i maj tog undersökningen en vecka, säger han.

FNB kunde inte på söndagen nå Gränsbevakningsväsendets utredare för en kommentar.

Statsminister Alexander Stubb fick under statsministerns frågetimme frågor om en eventuell kränkning.

– Jag har fått en utredning. Det är ingen dramatik kopplad till fallet, svarade han. 

– Det finns all anledning för Ryssland att skärpa sig och minimera antalet kränkningar. Annars skapas det lätt en bild att man är slarvig, att man gör det avsiktligt eller att man vill provocera, säger försvarsminister Carl Haglund. 

Själv tror han inte på teorier om provoaktion och avsiktlighet. 

– Men det ligger i deras intresse att det inte blir många fler kränkningar. Fortsätter det så här så blir det ett toppår i år och det är inte att föredra i dagens säkerhetspolitiska läge, säger Haglund.

Förvarsministern, hans kanslichef Arto Räty och flygvapnets kommendör Kim Jäämeri framkastade alla i går de senaste dagarnas hårda åskväder som en förklaring till att det ryska flygvapnets plan har kommit in i vårt luftrum. I lördags skedde det i Hangötrakten och på måndag vid 14.30-tiden i luftrummet mellan Lovisa och Borgå. Planet befann sig i finländskt luftrum sammanlagt några minuter.

– Det är otvivelaktigt jättesmalt där det skedde på måndagen, bara 12 kilometer brett, det är svårt att flyga där, inget tvivel om det. Men just därför bör man undvika flygningar i dåligt väder, säger Haglund.

Gränsbevakningen utreder två fall, där det finns starka misstankar om att ryska plan befunnit sig i finskt luftrum i lördags och i dag.

Haglund vill åtminstone inte ännu tolka eventuella kränkningar som en provokation. Han ser det som möjligt att kraftiga åskväder kan ha orsakat problemen. Ryska plan kan flyga i en smal zon mellan Finland och Estland och just den zonen har drabbats av åskväder.

Dagens misstänkta kränkning skedde utanför Borgå klockan 14.30. Enligt Försvarsminmisteriet varade kränkningen endast en kort stund.

Gränsbevakningsväsendet utreder fallet.

Ett ryskt plan misstänks ha flugit olovligt i finskt luftrum också i lördags. Enligt Ria Novosti förnekade Ryssland kränkningar mot finskt luftrum. Rysslands försvarsministerium uppgav att flygvapnets plan flög en rutt som man kommit överens om på förhand och inte avvek från den.

Statliga flygplan kan vara till exempel frakt- eller transportplan eller jaktplan.

De säkerhetspolitiska debatterna i Finland och Sverige har tinat upp i takt med att den politiska hettan i Ryssland tilltagit. Utspel som tidigare aldrig hade lämnat kabinetterna finner i dag vägar ut i offentligheten och det finns en beställning på öppenhet i försvarsfrågor.

Drabbande insikter om att varken Finland eller Sverige förfogar över en trovärdig krigsmakt, samtidigt som opinionen i bägge länder starkt motsätter sig Nato, har fått debattörer att föreslå olika militära samarbetsmodeller. Tanken dök åter upp i söndags i en sakkunnigartikel i Dagens Nyheter.

Ett försvarsfördrag mellan Finland och Sverige kunde ses som en naturlig och fullt möjlig följd av det militära samarbetet i fredstid, som försvarsministrarna Carl Haglund och Karin Enström enades om att utveckla vidare i början av maj.

Men en verklig militärpakt med försvarsgarantier, vilket till exempel Thorvald Stoltenberg föreslog 2009, skulle förutsätta statsfördrag som både Niinistö och Reinfeldt tagit avstånd från. 

Försvarsexpertisen och den politiska eliten i både Finland och Sverige vet ändå att det bara är Nato som i en verklig krigssituation har muskler att stå emot Ryssland.

I det perspektivet framstår ett finsk-svenskt försvarsfördrag som ett ytterligare steg på den i kabinetterna för länge sedan utstakade vägen mot Atlantpakten.

Förvarsminister Carl Haglund, kanslichef Arto Räty och flygvapnets kommendör Kim Jäämeri spekulerar i att de ryska planen har väjt in i finskt luftrum för hårda åskväder.

Men det åskade inte på måndagen.

Meteorologiska institutets regnradar visar att det just klockan 14.31 tvärtom var uppehållsväder utanför Borgå och Lovisa där kränkningen ägde rum. Inte heller Finnish Lightning Centers åskradar visar på någon märkbar aktivitet just vid det klockslaget. Några timmar senare blixtrade det längs den estniska kusten, men också det var ett ganska lätt åskväder.

I Borgå kände man bara en elak snålblåst från öster.
 

Ryska plan misstänks ha rört sig i finskt luftrum utanför Borgå i går och väster om Hangö i lördags.

Gränsbevakningsväsendet utreder båda fallen. Försvarsministeriet ger inte mer information under den tid som utredningen pågår. Utredningen borde bli klar inom några dagar. 

Nyheten om att Ukrainas väpnade styrkor konfiskerat materialbevis på att ryska soldater opererar inom landets gränser kom redan förra veckan. Fyndet som bestod av kreditkort, brev och ID-bevis var åter tydliga tecken på närvaron av rysk militärpersonal inom Ukrainas gränser.

Indicierna bleknar ändå vid sidan av dagens rapporter att tio ryska fallskärmsjägare tillfångatagits utanför Donetsk. 

Tidpunkten för nyhetsbomben kunde knappast ha kommit lämpligare för Ukrainas president Petro Porosjenko, som nu har en trumf på hand inför förhandlingarna med Rysslands president Vladimir Putin i Minsk i dag. 

Rysslands taktik för att skapa politisk instabilitet i de ryskvänliga regionerna i östra Ukraina har byggt på skicklighet och fräckhet. Putin har i brist på fällande bevis lyckats åla sig undan ansvaret för invasionstrupperna, vapendonationerna och till och med nedskjutningen av civilplanet MH17. 

Under tio senaste års krig mot terrorismen har världen fått lära sig begreppet assymetric warfare (assymetrisk krigsföring). Nu står väst inför en ny strategi, som på engelska fått heta ambiguous warfare, oklar krigsföring, där fienden inte otvetydigt kan fastställas. 

Att otvetydigt kunna bevisa att rysk militär opererar på ukrainskt territorium är en nyckel för Porosjenko i propagandakriget. I det avseendet faller tio ryska fallskärmsjägare som en gåva från himlen. Ryssland har trots allt fortsatt med sina hala taktik och erbjudit blåögda förklaringar om att jägarna hamnat i Ukraina "av misstag".

Det är snart dags för världen att lära sig en ytterligare ny militärterm – pinsam krigsföring. 

Nato kan i framtiden få tillstånd att sätta in sin snabbinsatsstyrka i Sverige. Regeringen väntas godkänna ett avtal som gör det möjligt, uppger källor till Svenska Dagbladet.

– Vi har kommit väldigt långt och det kan komma ett regeringsbeslut på torsdag, säger försvarsminister Karin Enström (M) till tidningen.

Bakgrunden är att Försvarsmakten i höstas begärde hos regeringen att få inleda förhandlingar med Nato. Förhandlingarna är nu klara och såväl Sverige som Finland ska enligt SvD vara beredda att teckna avtalet om att ta emot Natos snabbinsatsstyrka. Den ska få hjälp av de båda länderna med bland annat underhåll och logistik.

"Sverige och Finland är inte medlemmar i Nato, men bägge länderna är nu redo att teckna avtal om att ta emot Nato-trupp. Det är en viktig politisk signal som kommer under den allt värre väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Det är också ett politiskt besked till Nato, veckan före alliansens toppmöte i Storbritannien den 4–5 september." skriver SvD.

Avtalet ska möjliggöra att insatsstyrkan tas emot på ett säkert sätt. Det kan gälla bland annat transport genom land-, luft- eller sjöterritorium. Därefter ska styrkan kunna förflyttas till insatsområdet. Finland och Sverige ska se till att underhåll och logistik fungerar, till exempel ge soldaterna mat eller leverera stridsammunition.

Avtalet innebär inte enligt Karin Enström att Nato kan landsätta en trupp i Sverige utan svenskt önskemål.

– Allt i detta avtal bygger på att det är verksamhet som Nato gör på inbjudan av Sverige, säger hon till SvD.

Avtalet är ett så kallat värdlandsavtal som gör det enklare för Natos snabbinsatsstyrka NRF att komma till Sverige för övningar, men också under kriser. Inom regeringen har utrikes- och försvarsdepartementen varit drivande för att få fram ett värdlandavtal. Finansdepartementet har däremot haft vissa invändningar.

Svenska Dagbladet skriver att det finns en bred politisk enighet bakom de allt närmare banden mellan Sverige och Nato.

Sverige och Finland är inte medlemmar i Nato, men bägge länderna är nu redo att teckna avtal om att ta emot Nato-trupp. Det är en viktig politisk signal som kommer under den allt värre väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Det är också ett politiskt besked till Nato, veckan före alliansens toppmöte i Storbritannien den 4–5 september.

Finländarna har blivit aningen positivare inställda till ett medlemskap i militärpakten Nato, framgår det av en enkät som Helsingin Sanomat har låtit göra. 26 procent är nu för ett medlemskap jämfört med 22 procent i mars.

Men motståndarna är fortfarande klart fler, 57 procent motsätter sig ett medlemskap medan 17 procent är osäkra. Bland Centern och De gröna har stödet för ett medlemskap i stort sett fördubblats.

Programchef Mika Aaltola på Utrikespolitiska institutet är inte överraskad. Till exempel efter kriget i Georgien 2008 ökade också stödet för ett Natomedlemskap.

TNS Gallup intervjuade 1 002 personer i mitten av augusti. Felmarginalen är maximalt 3 procentenheter. 

Aleksej Pusjkov som leder den ryska dumans utrikeskommitté sade till nyhetsbyrån Itar-Tass att Finlands samarbete med Nato ökar betydligt efter avtalet. Pusjkov sade att följande logiska steg för Finland är att ansluta sig till Nato.

Han tillade att den politiska eliten och speciellt armén försöker påverka folkets åsikt trots att största delen av finländarna motsätter sig ett Natomedlemskap.

Försvarsminister Carl Haglund (SFP) har meddelat att Finland undertecknar avtalet på Natos toppmöte i Wales nästa vecka.

Med värdlandsstöd avses det stöd som ett land ger till militära enheter som kommer till landet till exempel vid kris- eller övningssituationer. 

Utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) säger att de ryska luftrumskränkningarna tills vidare inte har inneburit något säkerhetshot frånsett en risk för säkerheten i flygtrafiken.

Tuomioja sade under budgetförhandlingarna i Ständerhuset att det måste utredas vad som ligger bakom kränkningarna.
– Tills vidare har de inte haft något särskilt politiskt budskap till oss, sade Tuomioja.

Luftrumskränkningen som inträffade på torsdagen var redan den tredje inom loppet av en vecka. Ett transportplan av typen Antonov AN-72 misstänks ha trängt in i finskt luftrum söder om Borgå vid lunchtid på torsdagen.

Finland kommer enligt Tuomioja att reagera kraftigt om det visar sig att kränkningarna är avsiktliga. Så vitt man vet handlar det inte om misstag men man vet inte om det var pilotens beslut eller om han följde order.

Haglund: Viss grad av avsikt

Försvarsminister Carl Haglund (SFP) tror att det finns en viss grad av avsikt med de ryska luftrumskränkningarna. Han tycker att det är svårt att tro att de tre kränkningarna under den senaste veckan skulle vara oavsiktliga eller slumpartade.

– Vi har tyvärr ingen information som skulle peka på att de här alla är tillfälligheter. I brist på vettiga förklaringar ser det ut som om det finns en avsikt bakom, sade Haglund till medier under budgetförhandlingarna.

Vad Ryssland kan ha för avsikt med kränkningarna ville Haglund inte spekulera om.

Haglund tycker läget är frustrerande och sade att Finland kräver en utredning även om den senaste kränkningen.

Tuomioja sade att ärendet först diskuteras av gränsmyndigheterna och sedan kontaktar Utrikesministeriet ryska ambassaden. Efter det görs en bedömning av om incidenten har sådana drag att det behövs kontakter på det politiska planet.

Den föregående misstänkta kränkningen skedde i måndags och en bekräftad kränkning ägde rum i lördags. Gränsbevakningsväsendet sade på onsdagen att man misstänker att väjning för åska och nonchalans låg bakom lördagens kränkning. Gränsbevakningen väntas informera om sin utredning av måndagens luftrumskränkning på fredag.

Flygvapnet visar bild

Flygvapnet offentliggjorde på torsdagen en bild av det ryska planet som misstänks ha kränkt Finlands luftrum på torsdagen. På sin webbplats uppger Flygvapnet att bilden tagits i finskt luftrum. Ett Hornetplan identifierade det ryska flygplanet.

Antonov AN-72 är ett sovjettida STOL-transportplan. S-modellen av planet används för att transportera vip-personer och P-modellen används som sjöbevaknings- och radarövervakningsplan.

Det ryska planet flög i finskt luftrum i några minuter, sade Försvarsministeriets kommunikationsdirektör Max Arhippainen. Registernumret på bilden tyder på att planet tillhör den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Planet hade meddelat om sin planerade rutt. Arhippainen kunde ännu inte säga något om kommunikationen mellan flygledningen och planet. 

En båtförare som var på väg från Ekenäs till Tallinn fick syn på en ubåt strax utanför Jussarö i Raseborg den tionde augusti. Turun Sanomat har talat med föraren, som vittnar om att ubåten strax fick sällskap av finska marinens robotbåt. Ubåten var på väg västerut då robotbåten som kom österifrån hann ikapp den.

Båtföraren tog ett foto av båtarna. Enligt TS handlar det om en rysk ubåt. Enligt den intervjuade båtföraren närmade sig marinens robotbåt med fart och passerade på bara ungefär femtio meters avstånd. Efter det vände marinens båt och åkte tillbaka åt det håll den kommit från.

– Vi börjar inte lösa Ukrainas problem militärt. Ukraina är inte medlem i Nato, men många av dess grannländer är och vi ser mycket allvarligt på den femte artikeln om att försvara varandra, sade Barack Obama i ett tal sent på torsdagskvällen finsk tid.

Natoländer som ligger nära Ukraina är bland andra Slovakien, Ungern, Rumänien, Polen samt de baltiska länderna. Den femte artikeln i Natos grundfördrag som Obama hänvisade till säger att ett anfall mot ett Natoland är ett anfall mot alla.

Enligt artikeln ska alla delta i försvaret av den som angrips.

Obama sade också att det är klart att ryska styrkor strider i Ukraina. Obama ska träffa Ukrainas president Petro Porosjenko i Vita huset nästa månad. Presidenterna ska diskutera eskaleringen av kriget i Ukraina.
Obama tillade att nya sanktioner mot Ryssland övervägs på grund av situationen i Ukraina. 

– Jag utesluter inte att vi om några år i någon form behöver återinföra värnplikten, sade Folkpartiets ledare Jan Björklund i SVT i torsdags.

Och på fredagen föreslog Socialdemokraterna att alla unga män och kvinnor ska mönstra och att en ny form av begränsad värnplikt ska utredas som komplement till yrkesförsvaret.

– Genom allmän mönstring vill vi hjälpa Försvarsmakten med sin rekrytering genom att få bättre kontakt med svenska ungdomar, säger Urban Ahlin, utrikespolitisk talesperson för S.

Det skulle också bidra till en folklig förankring, med en försvarsmakt som är representativ för hur Sverige ser ut, anser Ahlin.

Eventuell värnplikt ligger längre fram.

– Det kan finnas framtida utmaningar som gör att vi redan i dag måste fundera på hur vi gör i ett läge när en yrkesarmé inte räcker till.

Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill ha värnplikt, medan Miljöpartiet vill undvika den, fastän partiet medger att personalförsörjningen har brister. (FNB)
 

 På svenska försvarsmaktens hemsida sägs: "Med anledning av den allvarliga utvecklingen i Ukraina agerar Försvarsmakten genom bland annat höjd stabsberedskap i Högkvarteret och förstärkt underrättelseinhämtning. Stabsarbetet syftar att se över behovet att anpassa beredskapen, kommande övningar och annan verksamhet.

– Vi följer vi utvecklingen mycket noga, uppger chefen för ledningsstaben, generallöjtnant Jan Salestrand.

I dag sågs flera Hornetplan flyga över huvudstadsregionen. Bland annat landade plan på Helsingfors-Vanda flygplats.

Försvarsminister Carl Haglund (SFP) bekräftar att man som en följd av Rysslands upprepade luftrumskränkningar flyttat en del av Hornetflottan från Kuopio till flygfält i södra Finland.

Fler plan och piloter än vanligt står redo för att snabbare kunna reagera mot eventuella kränkningar. Haglund betonar att det inte handlar om ökad beredskap, som är en juridisk term, utan om höjd aktivitet.

Det händer då och då att man av olika anledningar höjer aktiviteten, men i vanliga fall hålls det hemligt.

Varför berättar ni nu att ni höjer aktiviteten?

– Vi tycker att det är viktigt att finländarna vet att vi ser allvarligt på att de ryska flygplanen varit i vårt luftrum. Folk ska veta att vi inte sitter med händerna i kors och låter saker och ting fortgå. Och det är bra med öppenhet, plan har setts på bland annat Helsingfors-Vanda och folk ska inte behöva fundera på det.

Enligt Haglund beror den höjda aktiviteten uttryckligen på de tre luftrumskräkningarna som skett inom en vecka. Något militärt hot mot Finland finns ändå inte.

– Finländarna kan känna sig trygga - det är därför vi har flyttat planen.

Tas till politisk nivå
Enligt Haglund kommer planen att synas i södra Finland under de närmaste dagarna eller veckorna, beroende på hur länge den höjda aktiviteten fortsätter. De flyttar runt och exakt var de befinner sig eller hur många plan det handlar om berättar Försvarsmakten inte.

Haglund säger att kränkningarna kommer att tas upp på hög politisk nivå med Ryssland.

– Mitt intryck är att utrikesminister Erkki Tuomioja kommer att diskutera frågan med sin kollega.

Sveriges försvarsmakt meddelade i dag att man höjer stabsberedskapen i Högkvarteret och förstärker underrättelseinhämtningen.

– Vi markerar och upprätthåller vår territoriella integritet genom att höja incidentberedskapen, sade statsminister Fredrik Reinfeldt enligt FNB.

Piloterna struntade i anropen
Gränsbevakningen kunde i dag rapportera om sina utredningar kring de två senaste luftrumskränkningarna. Slutsatsen är att besättningarna följt felaktigt uppgjorda ruttplaner. Något svar på varför det ryska flygvapnet planerat sina rutter så att de går in i finländskt luftrum ger rapporten inte. Däremot framgår det att ruttplanerna av någon anledning uppgjorts för plan med civilflygsstatus.

Flygvapnet har med säkerhet identifierat inkräktarna som militärplan. Det första var ett Tupolev T134-plan, det andra ett Antonov AN 72-transportplan.

Den regionala flygledningen anropade flera gånger planen och uppmanade dem att omedelbart avlägsna sig ur luftrummet, men de ryska piloterna svarade ingenting.

Utrikesutskottets ordförande Timo Soini (Sannf) anser att de upprepade ryska kränkningarna är kopplade till Ukrainakrisen.

– Det är klart att det här har att göra med Ukrainakonflikten. Sett ur ett bredare perspektiv tror jag att Ryssland testar beredskapen hos alla sina många grannländer, sade Soini till FNB.

Manöver retar upp?
Sakkunniga har de senaste dygnen spekulerat i att den stora multinationella militärmanövern Northern Coasts som inleddes i sydvästra Finland i dag kan vara en orsak till att ryska flygvapnet intensifierat kränkningarna. Gissningarna är lika goda som alla andra.

Northern Coasts är en del av Natos projekt om partnerskap för fred. Femton länder, bland dem de nordiska och baltiska samt USA deltar i manövern. Krigsfartygen samlades i Åbo i dag och manövern kommer också att synas på landbacken i form av militära konvojer som drar fram längs landsvägarna i södra Finland. Sammanlagt över 3 000 soldater deltar.

Den ryska irritationen kan ha fått extra bränsle av uppgifterna om att även Finland kommer att teckna under ett så kallat värdlandsavtal med Nato. Ett avtal som ger Nato bättre möjligheter att utnyttja finskt territorium för sina snabbinsatsstyrkor. Trupperna får det lättare att röra sig i finskt luftrum samt till lands och till sjöss. Sverige kommer att underteckna ett likalydande avtal under Natos toppmöte.

Det ryska intresset för Finska viken har knappast heller minskat av att Estland just nu bygger ut flygbasen Ämari utanför Tallinn med Natopengar. Nästa år ska den stå helt färdig och ha operativ beredskap dygnet runt.