Allmänheten hade möjlighet att se prinsen då fartygen som deltar i övningen hade öppet hus vid kajen i Aura å.

Prinsen sade att han deltagit i övningens första strategiska del.

– Den egentliga övningen inleds på måndag då vi styr genom skärgården till området norr om Åland och Finlands kust. Det är spännande att få delta i övningen som del av besättningen, sade prinsen.

Hans militärgrad är kapten.

Den två veckor långa övningen är Finlands marins huvudkrigsträning i år.

 Roivas sade att centret ska placeras vid den estniska flygbasen i Ämari och betjäna hela regionen, det vill säga Baltikum och Norden.

Enligt Roivas kommer USA senare att informera om detaljer och om hur Norden berörs av planerna.

– Det här innebär en klar närvaro, sade en nöjd premiärminister.

Roivas sade att Obama också bekräftat att amerikanska markstyrkors närvaro i Estland också fortsätter.

Enligt Roivas hade Obama en klar uppfattning om hur alla Natoländers hundraprocentiga säkerhet säkras i praktiken.

– USA tänker satsa på Estlands försvar också i framtiden, på ett mycket betydande sätt, sade Roivas. (FNB)

Avtalet slår fast vilket stöd Finland kan ge till exempel om utländska styrkor vill öva i landet. Konkreta åtgärder slås ändå fast från fall till fall.
Enligt motståndare till avtalet är just nu ingen bra tidpunkt att skriva på. Enligt regeringen är det en slump att det länge förberedda avtalet skrivs på just under Natotoppmötet och medan krisen i Ukraina pågår.

Nato: Ryssland attackerar Ukraina

Från grönskan i Wales togs brösttoner mot öst på Natos toppmöte i Newport. "Tusentals" ryska soldater sägs befinna sig i Ukraina.
– Vi ser fortfarande tusentals ryska soldater på plats inne i Ukraina, utrustade med hundratals stridsvagnar och bepansrade fordon, hävdade en Nato-officer anonymt till såväl norska NTB som brittiska Reuters i samband med att Natoledarna inledde sin tvådagarsträff på torsdagen.

Även i officiella ord var kritiken skarp.
– Vi står inför en dramatiskt förändrad säkerhetsmiljö. I öster attackerar Ryssland Ukraina, sade Natochefen Anders Fogh Rasmussen på väg in till mötet.

I en tv-intervju med BBC anklagade han Rysslands president Vladimir Putin för att vara ute efter en zon av ryskt inflytande i sina grannländer.
– Han vill förhindra att länder i hans närhet närmar sig EU och Nato och för det vill han skapa utdragna frysta konflikter, sade Fogh Rasmussen.

Sanktionshot

Utöver Natoledarna fanns bland andra även Ukrainas president PetroPorosjenko på plats i Newport på torsdagen. Porosjenko lovar utlysa en vapenvila på fredag om separatister och myndigheter kan enas om en fredsplan vid ett möte i Vitryssland.
Skepsisen i Wales var dock stark. I ett uttalande från Vita huset förklarades att ledarna för USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Italien "enats om behovet av att låta Ryssland betala ett växande pris för sitt agerande".

Samtidigt varslade ändå Frankrikes president François Hollande om att nya EU-sanktioner mot Ryssland hänger på utvecklingen under "de närmaste timmarna".
Hollande betonade också att det omstridda avtalet om franska helikopterhangarfartyg till Ryssland än så länge varken brutits eller skjutits upp, men kommer att bli avhängigt av en politisk lösning i Ukraina.

Dansk styrka

Anders Fogh Rasmussen säger sig inte se något omedelbart ryskt hot mot Nato eller deras allierade på grund av försvarsalliansens "styrka och avskräckningsförmåga". Ändå kommer exempelvis Danmark att under tre månaders tid skicka ett kompani på 250–300 soldater för att delta i övningar i de baltiska länderna och Polen.
– Vi vill sända en mycket klar signal till de Natoländer som känner sig utsatta. De ska veta att de kan räkna med solidaritet från övriga Nato. Det gör Danmark som vanligt med att leverera konkret handling i stället för att bara prata om det, säger statsminister Helle Thorning-Schmidt (S) till nyhetsbyrån Ritzau.

Partiets ordförande Timo Soini sade i Yles program Morgonettan på lördagen att man av den internationella situationen bör lära sig att Finland försvaras med finska krafter och att det måste finnas förutsättningar till det.

Soini anser att man också bör fatta ett stort strategiskt beslut om hur Hornet-planen ska ersättas när de en dag blir för gamla.

Försvarsmakten ska förnya sina stridsfordon, skriver Helsingin Sanomat. Det handlar om att modernisera drygt hundra BMP-stridsfordon som köptes från Sovjetunionen för drygt tjugo år sedan.

Moderniseringen skulle göras åren 2015–2019 och beräknas kosta 25–30 miljoner euro.

De finska företagen Conlog och Oriocopa konkurrerar om uppdraget.

Olika versioner av BMP-stridsfordon kan ses bland annat i krisen i Ukraina.

Tyska och nederländska fordon kör från övningsområdet i Syndalen i Hangö till Nordsjö hamn i Helsingfors mellan klockan 11 och 15.

Fordonen har deltagit i den multinationella övningen Northern Coast som officiellt avslutas i morgon. 

– Jag kan inte säga att det här är drömjobbet för jag drömde aldrig om det. Men jag skulle inte byta bort en dag, säger general Jarmo Lindberg och spricker upp i ett brett leende.

Till avigsidorna hör en fullspäckad kalender. Alla vill träffa den nya kommendören. Då hjälper det att organisationen är bekant, utmaningarna med allt vad anpassning till nya omständigheter innebär, likaså. Grus i maskineriet skulle ge rynkor i pannan.

Det är en avslappnad kommendör som möter HBL på huvudstaben vid Kaserntorget i Helsingfors. Som medborgare får man tolka lugnet som att det just nu inte finns orsak till oro. När Lindberg tog över som Försvarsmaktens kommendör för en dryg månad sedan var utvecklingen i Finlands närområden riktigt mörk. Sedan dess har både politiker och militärer haft fullt upp med att lugna stämningarna. Vapenvilan i Ukraina är skör och ingen vet hur EU:s nya sanktioner, som riktar sig mot ryska oljebolag, bolag inom försvarsbranschen och banker, påverkar Finland.

– Det är ingen eller inget som hotar oss, säger Jarmo Lindberg.

Men alla vet hur oförutsebart läget är. Händelserna kan utvecklas mycket snabbt vilket också bör avspeglas hos Försvarsmakten. Reaktionstiden kan vara från någon vecka till månader. Bilden av krigföring har förändrats.

– Man kan inte längre stirra sig blind på de geografiska gränsernas okränkbarhet. I dagens krig ingår också ekonomiska, politiska och militära påtryckningar samt informationsoperationer och cyberkrig. Det måste finnas delar av Försvarsmakten som är i högre beredskap, högre än vi hittills sett, sade Lindberg i en intervju till FNB på sommaren.

Helsingforsarna har den här hösten märkt av beredskapen när flygvapnets Hornetplan fått fönstren att dallra i Tölö och Rödbergen.

Jaktflyget som fortfarande opererar från tillfälliga baser i södra Finland, bland annat Helsingfors–Vanda flygplats, är förutom med kameror även försedda med skarpladdade missiler.

– Det är inget konstigt med det. En helt normal operation. Jag satt själv vid spakarna i en MiG på 1980-talet under liknande omständigheter, säger Jarmo Lindberg.

Finlands luftrum har inte kränkts av ryskt flyg sedan den där kaotiska veckan i slutet av augusti.

Business as usual

Somliga har kopplat ihop den internationella sjöstridsövningen Northern Coasts 14 på Bottenhavet och Finska viken, som Finland är värd för, med Natodebatten. Den offentliga debatten tog ytterligare skruv när kommendör Lindberg undertecknade nyligen för Finlands del avtalet om värdlandsstöd på Natotoppmötet i Wales.

Tajmingen ansågs märklig men enligt regeringen är det en slump att det länge förberedda avtalet undertecknades just under Natotoppmötet och den pågående krisen i Ukraina.

Finländska, och även svenska, soldater har flera gånger deltagit i Natoövningar.

– Så det är absolut ingen dramatik i detta. Och övningarna är viktiga för oss, säger Jarmo Lindberg.

Stridskrafterna i nästan alla europeiska länder fungerar enligt Natostandarder.

– Det gäller även Sverige. Så om vi vill öva tillsammans med svenskarna måste detta beaktas.

Det var till Sverige som Lindberg gjorde sin första utlandsresa i egenskap av Försvarsmaktens kommendör.

– Relationerna till Sverige är utmärkta och innebär också diskussioner om möjliga gemensamma anskaffningar.

Stannar i Sandhamn

Försvaret genomgår en stor och även smärtsam anpassning till nya ekonomiska ramar. Anslagen kan komma att omprövas men världsläget har inte fått beslutsfattarna att tänka om gällande nedlagda regementen. Färre trupper behöver färre väggar. Den krigstida truppens storlek sjunker från 350 000 soldater till 230 000. I den vevan är det ändå fler som får – eller måste – dra ut på repetionsövning.

– Det totala antalet dygn ökar så att vi snart har fler soldater på repetitionsövning i förhållande till den krigstida truppens storlek än vi hade förut.

Nästa år är det två decennier sedan de finländska kvinnorna fick möjlighet att göra frivillig militärtjänstgöring. Antalet har varierat under åren som gått och i dag är det drygt 800 som anmäler intresse årligen. Av dem väljer cirka 350 tjänstgöring. (Tips: På HBL.fi kan man läsa om Victoria Palmgrensår i Dragsvik.)

Sandhamn är en garnison som utbildar värnpliktiga och som intresserar stadsborna. Tidvis har olika politiker och partier krävt att armén flyttar på sig och att området viks enbart för bostäder.

– Vi gör stora investeringar i Krigshögskolan som utvidgar, och värnar verkligen om Sandhamns natur. Dessutom är jag säker på att medborgarna uppfattar vår närvaro som en bra sak.

Dagar på jobbet. Jarmo Lindberg tog över Försvaret just när världen blivit tokig. En dryg månad senare har den nya kommendören ändå inte svårt att hitta också glädjeämnen i tillvaron.

Hovrätten anser att sergeanterna inte försummade sin plikt att hjälpa den förhörda genom att låta bli att ingripa i de alltför hårda förhörsmetoderna.

Rättens bedömning är att den förhörda inte befann sig i så akut hjälpbehov att sergeanterna borde ha lagt märke till det.

Planen ska ha lyft från Kaliningrad och flugit längst den polska kusten. Öster om Bornholm vände de norrut och flög på låg höjd mot Öland.

Planen ska ha vänt österut och lämnat svenskt luftrum efter att ett svenskt Gripen-plan markerat närvaro.

Den svenska Försvarsmakten vill inte kommentera händelsen förrän en analys gjorts, skriver Erik Lagersten, informationsdirektör, i en skriftlig kommentar:

"Först när analysen är klar med ett säkert konstaterat händelseförlopp, och de exakta omständigheterna klarlagda, fattar Försvarsmakten beslut om vidare hantering inom och utom myndigheten."

Tidigare kränkningar

Svenskt territorium har kränkts flera gånger i år. Den 18 juli i år kränkte ett amerikanskt spaningsflygplan svenskt luftrum, efter att på internationellt luftrum jagats bort av ryskt flyg.

Den 20 juni kränkte två polska plan svenskt luftrum. Enligt utrikesminister Carl Bildt var det troligtvis av misstag.

Förra året skedde två bekräftade kränkningar. En inträffade den 28 oktober när fem ryska plan, varav två bombplan genomförde anfallsövningar mot Sverige, Polen och Baltikum i två timmar. Två svenska Gripen-plan skickades upp för att markera närvaro.

Natten mot långfredagen 2013 övade ryska plan i närheten av Sverige. Svenska Gripenplanen stannade på marken, vilket kritiserades. (FNB)

Amiralen anser att ett möjligt Natomedlemskap för Finlands och Sveriges del skulle betyda att Ryssland accepterar realiteterna.

Enligt Kaskeala har Ryssland under en längre period uppfattat Finland som en del av väst. Att Finland varit en del av EU:s sanktionsfront har bekräftat det.

Amiralen menar att Finlands ställning försvagats i och med att landet inte skyddas av Natos säkerhetsgarantier. I nuläget tillhör Finland samma kategori länder som Ukraina och Vitryssland. Som ett Natoland skulle Finland ha samma status som Norge och Estland.

Kaskeala anser ytterligare att Nato kunde gynna internationella investeringar i Finland. Han säger att den gemensamma gränsen med Ryssland är en faktor som orsakar osäkerhet bland investerare. 

Finland klassar ändå ett brett internationellt samarbete som viktigt i frågan.

Utskottet kräver också att Ryssland drar tillbaka sina trupper och vapen från Ukraina. Vapenvilan i östra Ukraina bedöms som välkommen, men samtidigt är det oroväckande att våldet fortsätter.

Finland hoppas på att de pågående internationella förhandlingarna ska leda till ett stabilare Ukraina så snabbt som möjligt.

– Att striderna upphör är nödvändigt för att fredprocessen ska kunna fortsätta mot en situation där förtroende byggs upp mellan parterna, skriver utskottet. 

Flygbuller förvånade folk i östra Finland på söndagseftermiddagen. Försvarsmakten säger att det handlade om identifieringsflygningar som Hornetplanen gjorde och att de då spräckte ljudvallen. Enligt försvaret har ingen ny luftrumskränkning ägt rum.

Försvarsmakten säger att flygningen handlade om normal övervakning av luftrummet. Mer detaljerad information än så går man inte ut med.

– Situationen har krävt att man flugit lite snabbare till uppdraget som planet fått, säger Försvarsmaktens kommunikationschef Mika Kalliomaa.

Iltalehti var först med nyheten om flygbullret. Enligt tidningen trodde vissa till och med att det handlade om en jordbävning. 

Nato kommer att ordna fler militärövningar i Europa, sade Försvarsmaktens kommendör Jarmo Lindberg i Yles morgon-tv på torsdagen.

Lindberg konstaterade att det kommer mycket Natostyrkor till Europa då Nato lägger ner sin Isafoperation i Afghanistan. De här styrkornas kunnande ska upprätthållas med övningarna.
Lindberg sade att krisen i Ukraina har lett till en del omflyttningar av styrkorna i Europa. Också en del nya enheter har kommit till området. Såväl Nato som Ryssland har också ordnat extra militära övningar.

– Verksamheten i Östersjön har varit livlig, sade Lindberg.

Han berättade också att Finland ännu inte har fattat något beslut om att delta i koalitionen mot terroristorganisationen IS. Finland kommer åtminstone inte att skicka trupper till operationen.

– Om vi stöder operationen på något sätt så är det statsledningens sak att slå fast hur, sade han.

För fyra år sedan var cirka 20 procent av den åsikten.

Resultatet är likartat som det i tidningen Kalevas gallup tidigare den här månaden.

I Helsingin Sanomats gallup anser också fler än varannan att Ryssland inverkar negativt på Finlands säkerhet. Andelen som är av den åsikten har fördubblats.

Minister JaakkoIloniemi säger till tidningen att det inte bara är kriget i Ukraina utan också de hårdare uttalandena från Ryssland som troligtvis upplevs som ett hot bland finländarna. Han påpekar att Ryssland i en krigsövning för några år sedan simulerade en kärnvapenattack mot Polen.

– Om man läser tidningarna och stannar upp och tänker, så visst blir man orolig.

TNS Gallup utförde undersökningen, som besvarades av över tusen finländare den här månaden.

Försvarets resurser är så begränsade att det börjar hindra Finlands förmåga att försvara sig redan i slutet av det här årtiondet. Det säger Ilkka Kanerva (Saml), som leder riksdagens parlamentariska utredningsgrupp för försvaret.

– Det här är en ganska allvarlig sak. Vi kan inte komma undan den genom att intala oss själva att mindre är mer, sade Kanerva när rapporten presenterades i riksdagen.

Gruppen föreslår att försvarets årliga budget höjs med cirka 50 miljoner euro 2016 och stegvis upp till 150 miljoner euro fram till 2020.

Utöver den årliga höjningen behövs investeringar i helt annan storleksklass. Bland annat ska Hornetplanen ersättas med nya jaktplan - en investering på cirka sex miljarder euro, enligt försvarsminister Carl Haglund (SFP).

Även Haglund anser att marinen och luftförsvaret får svårt att upprätthålla sin kapacitet utan nya investeringar.

Endast Vänsterförbundet lämnade en avvikande mening till den parlamentariska gruppens rapport.

– Jag anser att man överdramatiserar läget när man konstaterar att försvarets anslag är på miniminivå och att den endast kan sköta sin uppgift några år framåt. Jag kan inte på något sätt hålla med om det, sade Annika Lapintie (VF) i riksdagen.

Bland annat de här investeringarna behöver försvaret fram till 2030:
• Jaktplan för att ersätta de nuvarande Hornetplanen. Planen väntas kosta cirka sex miljarder euro.
• Stridsfartyg och ytavvärjningsrobotar för marinen.
• Pansarvärn, luftförsvar och ammunition för armén.

Nu får det räcka med besparingar, anser riksdagens parlamentariska utredningsgrupp för försvaret. Gruppen föreslår att försvarets årliga materialbudget höjs med cirka 50 miljoner euro 2016 och stegvis upp till 150 miljoner euro fram till 2020.

Annars försämras Finlands förmåga att försvara sig redan om några år, varnar gruppen.
– Det här är en ganska allvarlig sak. Vi kan inte komma undan den genom att intala oss själva att mindre är mer, sade gruppens ordförande Ilkka Kanerva (Saml) när rapporten presenterades i riksdagen i går.

Krisen i Ukraina och de försämrade relationerna mellan Ryssland å ena sidan och EU och Nato å andra sidan ligger bakom bedömningen. Kanerva säger att krigens natur har förändrats.
– Tiden vi har att höja beredskapen kommer att förkortas radikalt.

Vänsterförbundet lämnade en avvikande mening till den parlamentariska gruppens rapport.

– Jag anser att man överdramatiserar läget när man konstaterar att försvarets anslag är på miniminivå och att den endast kan sköta sin uppgift några år framåt, sade Annika Lapintie (VF) i riksdagen.
De gröna i sin tur håller med om lägesbedömningen men anser att besluten om tilläggsresurserna ska fattas först efter riksdagsvalet. Resten av riksdagspartierna ger sitt fulla stöd till slutsatserna.

Israel kan inte uteslutas
Utöver den årliga höjningen behövs investeringar i helt annan storleksklass. Bland annat ska Hornetplanen senast 2030 ersättas med nya jaktplan - en investering på cirka sex miljarder euro, enligt försvarsminister Carl Haglund (SFP).

Marinen behöver nya stridsfartyg som inte heller ryms inom den vanliga budgeten.
Om man inte gör dessa investeringar blir det svårt att upprätthålla Finlands försvarsförmåga, säger Haglund. Han betonar att frågorna måste lösas redan i början av nästa regeringsperiod.

I somras kritiserade många Finlands vapenhandel med Israel. Israel genomförde då sin senaste operation mot Gaza där hundratals civila dödades.
Israeliska företag tillverkar inga egna jaktplan och är därför inte aktuella för att ersätta Hornetplanen. Däremot kan israeliska vapensystem och elektronik sannolikt utnyttjas i de amerikanska och europeiska planen. De kan också erbjuda Finland annat försvarsmateriel.

– Krisen som vi bevittnade under sommaren har viss inverkan på Israels möjligheter att sälja sina produkter, säger Carl Haglund.

Enligt honom är det mycket osannolikt att Finland gör några införskaffningar från Israel i nära framtiden. Han konstaterar ändå att Israel inte kan uteslutas från upphandlingarna så länge landet inte finns på EU:s och FN:s svarta lista.

Under de senaste åren har Finland köpt spaningsdrönare och kamouflagenät från Israel. Det finns en option på att köpa fler kamouflagenät för tiotals miljoner euro.
Enligt Haglund utreder man andra leverantörer, och det är osannolikt att optionen ska utnyttjas just nu.

Ingen ny Nato-linje
I förrgår kom nyheten om Utrikesministeriets Nato-analys. Ett Nato-medlemskap skulle göra mycket för att klargöra Finlands ställning, konstaterar ministeriets tjänstemän i sin framtidsöversikt. Utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) tog avstånd från analysen.

Både Carl Haglund och Ilkka Kanerva välkomnar skrivningen.
– Jag tycker att det är fräscht med ett linjepapper som vågar ta ställning och tänka nytt, säger Haglund.

Han anser ändå inte att pappret ska ses som en politisk riktlinje.

Seppo Kääriäinen (C) däremot ser formuleringen som en del av en längre utveckling.

– Man frågar sig vad som händer bakom kulisserna, sade Kääriäinen i riksdagen.

Han konstaterar att både nuvarande och förra statsministern samt försvarsministern är för Finlands Nato-medlemskap.
Den parlamentariska gruppen tog inte ställning till ett eventuellt Nato-medlemskap.

Stubb säger att den finländska analysen ska basera sig på grov realism: man måste överväga om ett Natomedlemskap skulle öka Finlands säkerhet.

Ordföranden för riksdagens försvarsutskott JussiNiinistö (Sannf) säger i sin tur att den svenska linjen bäddar för att utveckla försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige. 

Omkring 2 000 soldater deltar och av dem är ungefär 1 300 reservister.

Repetitionsövningar kommer att bli vanligare igen efter att på grund av sparkampanjer ha minskat de senaste åren.

– I takt med försvarsmaktsreformen kommer antalet repetitionsövningar för reserven, terrängdygn för beväringar, skjut- och stridsövningar, fartygsdygn inom marinen och flygtimmar inom flygvapnet att öka avsevärt och därmed återställa verksamhetens och övningarnas nivå till samma nivå som under 2010, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande.

Finlands försvarsminister Carl Haglund tycker det är fint att den nya regeringen förhåller sig så ambitiöst till samarbetet.

– Vi har särskilt markerat i regeringsförklaringen att samarbetet ska utvecklas. Det innebär att det är ett åtagande för de kommande fyra åren att aktivt driva den här frågan och försöka nå resultat, säger Hultqvist.

Socialdemokraten Hultqvist är en hängiven anhängare av det finsk-svenska samarbetet. I maj, dagen innan Haglund och hans föregångare Karin Enström undertecknade en handlingsplan för samarbetet, hade Hultqvist och Finlands utrikesminister Erkki Tuomioja en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet där de pläderade för fördjupat samarbete.

I höst ska en rapport om handlingsplanen presenteras och i januari är det dags för en slutrapport. Då ska handlingsplanen vara verkställd.
– Jag är glad att den nya regeringen förhåller sig så ambitiöst till det här, säger Haglund.

Lättare att reagera

Under sitt möte i Helsingfors på fredagen talade Haglund och Hultqvist om vilka saker som behöver ytterligare bearbetning. Hultqvist lyfte fram utbyte av luftlägesbilder, möjligheten att utnyttja varandras ankarplatser för örlogsfartyg för reparationer och bunkring och möjligheten att använda varandras flygbaser som alternativ till exempel vid väderproblem.

– De upprepade luftrumskränkningarna skulle kunna förebyggas genom att byta luftlägesbilder. Våra plan skulle ha bättre förutsättningar att reagera, sade Haglund.
Varken Sverige eller Finland har planer på militär assistans i kampen mot terroristorganisationen IS. Enligt Haglund har Finland inte den typen av arsenal som till exempel kurderna nu skulle behöva. Det hör heller inte till Finlands sätt att bedriva utrikespolitik.

– Det skulle inte hjälpa så mycket att skicka lådor med finska maskingevär, sade Haglund.
Hultqvist sade att Sverige ger humanitär hjälp på olika sätt.

Krim får inte glömmas

Hultqvist sade att den ryska annekteringen av Krim strider mot internationell lagstiftning och utgör ett folkrättsbrott.
– Det kan inte accepteras och får inte glömmas bort. På den punkten vill jag vara mycket tydlig, sade han.

Krisen i Ukraina betecknar han som en väpnad konflikt som inte heller är acceptabel.
– Vi ser från våran sida ett Ryssland som uppträder på ett utmanande sätt i vår nära omvärld och vi ser också ett ökat övnings- och aktivitetsmönster på Östersjön. Det här har vi att förhålla oss till, naturligtvis. 

Den slutrapport en parlamentarisk grupp nyligen presenterade är konkret och fokuserar uttryckligen på försvaret och dess behov.
Det betyder inte att den är lösryckt ur sitt större sammanhang, de säkerhetspolitiska redogörelserna 1997-2012. Men fördelen i jämförelse med de breda redogörelserna är att man på 25 sidor får en betydligt bättre överblick över de utmaningar som väntar.

Om någon förväntar sig ställningstaganden eller ens resonemang kring frågan om Finland borde ingå i en militär allians eller spekulationer kring en möjlig tidtabell för detta blir personen ifråga besviken.
Ambitionen förefaller att ha varit att utreda och redogöra för fakta. De konsekvenser detta leder till faller på de politiska beslutsfattarnas axlar. På så sätt har man på ett konstruktivt sätt hållit isär beslutsunderlag och beslut. Den här rapporten är ett beslutsunderlag.

Det är lätt att hålla med om att "det främsta målet för det militära försvaret är att skapa en rätt dimensionerad förebyggande tröskel mot användningen av militära maktmedel och hot om detta", som det heter i rapporten.
Den krigstida styrkan och avvärjningsförmågan är dimensionerad för omvärlden och uppdragen, heter det vidare. Därmed är man inne på det som kallas förmågorna – ett register som bland annat omspänner tidig förvarning, lednings- och lägesbildsystem, informationsoperationer och cyberförsvar.
Betydelsen av de internationella nätverken – Natostyrkan NRF, EU-styrkan EUBG och det nordiska försvarssamarbetet betonas. Bara Vänsterförbundets representanter ville skjuta till medel till försvaret genom att minska på Finlands deltagande inte bara i Natoledda krishanteringsoperationer utan också i övningar samt i EU:s snabbinsatsstyrka EUBG.

Den svenske militärexperten Lars Gyllenhaal skriver i en artikel om hur en grupp ur US Army Special Forces våren 2013 var i Lappland för att delta i vinterutbildning tillsammans med finländska förband som består av fallskärmsjägare och specialjägare som i Sverige motsvaras av operatörerna vid Särskilda operationsgruppen SOG. Tillsammans med marinens attackdykare bildar specialjägarna "Den yppersta eliten" av Finlands väpnade styrkor, enligt Gyllenhaal.
Gemensamma övningar av detta slag är exempel på den interoperabilitet och den strävan att nätverka som är naturlig och nödvändig för ett litet västeuropeiskt land som står utanför en militärallians men inom en politisk värdegemenskap.
Färdigheter som man skaffar genom bred internationell samverkan är ingen från det nationella försvaret isolerad företeelse utan en del av en relevant utbildning, också det en del av försvarsförmågan.
Vänsterns förslag stupar därför på sin egen orimlighet om Finland vill hålla kvar ett trovärdigt nationellt territorialförsvar utanför militära allianser.

Det handlar alltid om pengar när försvaret kommer på tal. När man söker den rätta dimension i förhållande till omvärlden som behövs för att avskräcka eventuella försök att testa vad Finland klarar av måste man tyvärr konstatera att Finland inte kan ge avkall på att förnya sitt militära materiel. Inte nog med detta, nya förmågor måste också skapas.
I en insändare i Kouvolan Sanomat fanns nyligen denna analys (7.10): "När Nato nu härskar över Finska vikens södra kust är vägen över Finland Rysslands lättaste väg till Östersjön och Kaliningrad, dit Ryssland inte har landsförbindelse. Den militära betydelsen av Åland ökar eftersom en stark makt som skulle besitta Åland kunde kontrollera norra Östersjön med sitt flyg och sin flotta". Skribent är Sannfinländaren Jouni Suninen.
Man kan naturligtvis avfärda dylika opinionsyttringar som skrämselpropaganda av en Natomedlemskapsivrare och hänvisa till Ålands ställning som demilitariserat område. Beklagligt nog har erfarenheten visat att internationella avtal inte har den tyngd de förväntas ha.
Det har blivit allt svårare att identifiera när ett krig har startat för att inte tala om svårigheten att förutse när det kommer att inledas. Det ställer stora krav på utbildning och materiel för att beredskapen ska täcka både det snabba och oförutsedda och ett längre uthållighetsperspektiv, inklusive försörjningen.
Allt detta ingår i den rätta dimensionen.