För inte länge sedan meddelade försvarsminister Carl Haglund (SFP) och hans svenska kollega Peter Hultqvist att länderna ska fördjupa sitt militära samarbete. Nästa steg, skriver Dagens industri, är att den svenska regeringen i torsdags godkände att Finland får ta del av sekretessbelagd information om den nya Jas 39 Gripen NG.

”Bakgrunden till framställningen enligt Försvarets materielverk är att Finland har aviserat att anskaffningsprocessen för att ersätta de nuvarande finska F-18 flygplanen kommer att påbörjas under hösten 2015 och Finland har därvid uttryckt önskemål att få ta del av uppgifter avseende Jas 39 Gripen”, skriver Sveriges regering enligt DI.

Finland utreder som bäst hur Hornet-jaktplanen ska ersättas i framtiden. De nuvarande jaktplanens livslängd tar slut 2030.
Enligt DI har en arbetsgrupp vid Finlands Förvarsministerium bett om att få ta del av de sekretessbelagda uppgifterna. Arbetsgruppen ska bli klar med sitt arbete före utgången av maj.

Försvarsminister Carl Haglund (SFP) meddelar i ett e-postsvar till FNB att de svenska planen på inget sätt är i någon särställning då Finland utreder nya alternativ utan delgivningen av informationen är en normal del av beredningsprocessen.

"Motsvarande information behövs också från andra leverantörer. Jas Gripen är alltså inte i någon särställning i förhållande till andra leverantörer" skriver Haglund. HBL

Underofficeren som tjänstgör i Tikkakoski i Jyväskylä har deltagit i programmet Aatami etsii Eeva (Adam söker efter Eva) på Nelonen där deltagarna som letar efter en partner uppträder nakna.

Försvarsmaktens kommunikationsdirektör MikaKalliomaa säger till Keskisuomalainen att man utgår från att det inte är lämpligt att en yrkessoldat uppträder naken i offentligheten. Han säger att en soldat alltid måste komma ihåg Försvarsmaktens synpunkter då han uppträder i offentligheten.

– Det här gäller alla offentliga tillfällen där soldaten kan ses som en person i Försvarsmaktens tjänst.

Flygvapnets stab vill inte kommentera fallet så länge det behandlas.

Det finns klara regler för hur en soldat ska uppföra sig. Brott mot dem kan ge en anmärkning, varning eller böter.

Läs HBL:s recension av programmet här!

Avsikten med brevet är också att testa registret över värnpliktiga och uppdatera de personliga uppgifterna över reservisterna.

Försvaret skickar ut sammanlagt 900 000 brev. Enligt Försvarsmakten har beslut om brevet fattats redan år 2013. Då informerades även om brevet.

De första breven sänds ut genast efter 1 maj. Alla brev ska nå mottagarna under maj månad.

Enligt Helsingfors hovrätt underlät kaptenen först att behandla den vänpliktigas anhållan om permission tillräckligt snabbt i maj 2011 och gjorde sig därmed skyldig till tjänstgöringsbrott av oaktsamhet.

Beväringen hade redan hunnit åka iväg till begravningen utan tillstånd när kaptenen började behandla anhållan.

Kaptenen ringde beväringen och fick veta att denna befann sig på begravningen men kontaktade trots det beväringen flera gånger under begravningen och ändrade många gånger på sina order om när beväringen skulle komma tillbaka.

Hovrätten ansåg att han störde minnesstunden och gjorde sig skyldig till tjänstgöringsbrott.

Förutom böter ska kaptenen också betala över 2 000 euro för den vänpliktigas rättegångskostnader.

De fem nordiska länderna är ense om ett fördjupat försvarssamarbete på grund av de ryska aggressionerna, skriver Aftenposten. De nordiska försvarsministrarna ger besked om samarbetet i en artikel i den norska tidningen. Det är försvarsministrarna i Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island som undertecknat en text som nu publiceras också i HBL. Läs texten här.

Tidningen skriver att samarbetet ska ses som "ett direkt svar på aggressivt ryskt uppträdande i de nordiska ländernas närområde".

Denna fredag när Carl Haglund gästar HBL för intervjuer av olika slag är han en eftertraktad man. Telefonen ringer i ett då medierna söker försvarsministern för en kommentar om det fördjupade nordiska försvarssamarbetet.

– Vad tänker medierna på? Det där är ingenting nytt och har definitivt ingenting med Nato att göra, säger Haglund irriterat och för på ett naturligt sätt in diskussionen på säkerhetsfrågor.

Janne Haaland Matláry, norsk professor och försvarsexpert, slår fast att det handlar om "gemensam avskräckning". Hon anser också att samarbetet, som inkluderar militära övningar, är så långt man kan dra in Finland och Sverige utan att det handlar om en Natogemenskap, skriver tidningen.

– Finland och Sverige har också beslutat att hålla Natostandard på sina övningar, vilket innebär ett steg på vägen mot Nato. Det finns i dag ingen politisk grund för dem att gå in i Nato, opinionen är inte tillräckligt skrämd, och det kommer att krävas folkomröstningar. Men det som händer nu liknar fortfarande en förberedelse för medlemskap, säger hon till tidningen.

Aftenposten räknar upp fyra punkter i det fördjupade samarbetet: Fler gemensamma övningar, gemensamt industrisamarbete även i försvarssammanhang, gemensamt utbyte av underrättelseinformation och gemensam bearbetning av cybermaterial.

Enligt ministrarna handlar det bland annat om att dela information om vad som rör sig i luftrummet och till havs. Det ska ske för att "öka varningstiderna och minska risken för överraskning och missförstånd".

Ministrarna är också eniga om att fortsätta att dela information och erfarenheter om hur man ska möta cyberangrepp. Ökat samarbete med de baltiska länderna hör också till sådant som tas upp.

"Negativa reaktioner"

Janne Haaland Matláry förutspår att Ryssland kommer att uppfatta budskapet från de nordiska ministrarna som aggressivt.

– Man måste räkna med negativa reaktioner från den ryska sidan, säger hon till tidningen.

Ministrarna skriver i den debattartikel som Aftenposten citerar att "vi måste förhålla oss till Rysslands handlande, inte till Kremls retorik". Man anser att landet har visat att det är "redo att använda militära medel för att uppnå sina mål, även när det innebär brott mot internationella folkrättsliga principer".

Den ryska aggressionen mot Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim är brott mot folkrätten och andra internationella åtaganden. Rysslands agerande är den största utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen. Utvecklingen innebär att den säkerhetspolitiska situationen i de nordiska ländernas närområde på ett påtagligt sätt har försämrats under det senaste året. Fortfarande präglas regionen av stabilitet, men vi måste vara förberedda på att kriser eller incidenter kan uppstå. Vi måste konstatera att det inte längre råder business as usual och vi har ett nytt normalläge att förhålla oss till.
Vi måste förhålla oss till Rysslands agerande, inte Kremls retorik. Ryssland gör stora ekonomiska satsningar på sin militära förmåga och har visat att man är beredd att använda militära medel för att uppnå sina politiska mål, även när det innebär brott mot internationella folkrättsliga principer. Vi konstaterar ökande rysk militär övnings- och underrättelseverksamhet i Östersjöområdet och i Nordområdena.
Den ryska militären uppträder provocerande längs våra gränser (och flera kränkningar av Östersjöländernas territoriella integritet har ägt rum). Särskilt oroande är att ryskt militärflyg uppträtt på ett sätt som inneburit direkt fara för den civila flygtrafiken.

Den ryska övnings- och underrättelseverksamheten i vårt närområde ökar. Det märks tydligt i Östersjöregionen. Den ryska propagandan och politiska manövrerandet syftar till att så split mellan länder och inom organisationer som EU och Nato. Det ligger ett stort ansvar på Ryssland för att vända denna negativa utveckling.
De nordiska länderna möter denna situation genom solidaritet och fördjupat samarbete. Det nordiska samarbetet vilar på en gemensam värdegrund och en vilja att gemensamt hantera utmaningar. Med utgångspunkt i olika organisationstillhörigheter samarbetar vi nära inom ramen för EU och Nato. Vår ansats är defensiv. Vi vill stärka stabiliteten i norra Europa och tar avstånd från hot och användning av militära maktmedel. Närmare samarbete i Norden och solidariskt agerande med de baltiska länderna bidrar till att stärka säkerheten i vår region och höjer tröskeln för att militära incidenter ska inträffa.
Genom att tillsammans agera bestämt, förutsägbart och konsekvent kan vi bidra till fred och säkerhet i vår del av världen. Samtidigt stärker vi sammanhållningen i EU och Nato samt bidrar till att upprätthålla den transatlantiska länken

Utöver detta påverkas Nordens säkerhetspolitiska läge av beroendet av internationella handelsflöden, risken för cyberattacker och terrorism samt klimatförändringarnas effekter. I Europas södra och sydöstra grannskap dras stater och institutioner ner i en våldsspiral präglad av inbördeskrig, med risk också för mellanstatliga konfrontationer. Icke-statliga aktörer, som terrororganisationen IS, utmanar etablerade stater, gränser och institutioner och attraherar även medborgare från de nordiska länderna.
Vid det nordiska försvarsministermötet i Arvidsjaur den 10 mars beslutade vi om att förbättra förutsättningarna för att kunna följa händelseutvecklingen i vårt närområde. Det gäller både sjö- och luftlägesbild. I fokus är att dela information om vad som rör sig i luftrummet för att öka förvarningstider och minska risken för överraskningar eller missförstånd. Vi beslutade även att fortsätta att utbyta information och erfarenheter om hur vi ska möta cyberattacker.

För att effektivt kunna agera tillsammans vid ett eventuellt krisläge är det nödvändigt att förbereda sig genom träning och utbildning. Vi kan utnyttja en i många stycken unik övnings- och träningsmiljö för att stärka förmågan hos våra flyg-, marin- och arméförband.
Den omfattande flygövningsverksamheten genom så kallad cross border training är en modell att bygga vidare på och utreda möjligheterna att etablera en kvalificerad flygövning, Northern Flag. Vi kommer nu att ta steget att erbjuda respektive flygvapen användande av alternativbaser vid dåliga väderleksförhållanden.
Genom att erbjuda förutsättningar för kvalificerade övningar, säkerställer vi att även andra länder och organisationer är väl förtrogna med vårt närområde. Det kommer bland annat att demonstreras genom Natos högprofilövning i Norge 2018.

I internationella operationer bygger vi vidare på sedan länge etablerat samarbete för att sträva efter att i högre grad samordna oss inför militära och civila insatser och när så är lämpligt att samarbeta i operationer i till exempel Afghanistan, Mali och Irak. Norden ska vara en aktiv röst i diskussionen om hur FN:s fredsbevarande verksamhet ska utvecklas.
Vi har också startat ett program för kapacitetsuppbyggnad inom försvarsområdet där vi tillsammans med de baltiska länderna kan ge bidrag till att reformera försvarssektorn i våra samarbetsländer.
Revidering, modernisering och förenkling av det nordiska industriavtalet har pågått en längre tid. Vi har nu undertecknat avtalet, vilket är en viktig milstolpe. Avtalet ger ramar för bestämmelser om försörjningstrygghet och särskilda åtgärder som främst är aktuella som förberedelser för och vid allvarliga nödlägen och krig, bestämmelser om vissa förenklingar avseende tillämpning av motköp eller industrisamverkan och bestämmelser om möjliga förenklingar vad avser handel med krigsmateriel mellan parterna.

I tillägg till det nordiska försvarssamarbetet stärker vi den nationella förmågan i respektive land genom bilaterala samarbeten som förbättrar förutsättningarna för att hantera incidenter och hot. Bilaterala samarbeten kompletterar och stärker det nordiska samarbetet som helhet och säkerheten i vår del av världen.
Vi tar vår del av ansvaret för vår region i en orolig tid. Det nordiska samarbetet kompletterar samarbetet i EU och Nato för ökad säkerhet i vår region. Vår gemensamma ambition är att öka förutsägbarhet, bidra till fredlig utveckling och undvika militära incidenter och konflikter.

Nicolai Wammen
Försvarsminister, Danmark
Carl Haglund
Försvarsminister, Finland
Gunnar Bragi Sveinsson
Utrikesminister, Island
Ine Eriksen Søreide
Försvarsminister, Norge
Peter Hultqvist
Försvarsminister, Sverige

I en gemensam debattartikel skriver försvarsministrarna bland annat att "Rysslands agerande är den största utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen."

Så även om bland andra förvarsminister Carl Haglund tonar ner samarbetet och säger att det inte är något nytt, ser Tomas Ries det som betydande att alla fem nordiska regeringar går ut för att så högt deklarera detta. Han är lektor vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Vad samarbetet i praktiken innebär får tiden enligt honom däremot utvisa.

Den norske professorn Janne Haaland Matlary säger till Aftenposten att samarbetet "binder Sverige och Finland så så tätt till Nato som möjligt" utan att de, som Island, Norge och Danmark, är Natomedlemmar.

Tomas Ries förstår att det ur norsk synvinkel ser ut så. Själv anser han ändå att steget närmare Nato är "obetydligt litet" för Sveriges och Finlands del.
Trots mer samarbete kvarstår det grundläggande problemet enligt honom.

– Våra försvarsmakter är, med undantag av Finland och kanske Norge, inte inställda på territorialförsvar. Danmark, Sverige och Island är i princip avväpnade.
Och Finlands smärtpunkt är att försvarspengarna helt enkelt inte räcker till.

Tomas Ries säger att Ryssland inte kommer att gilla samarbetet, men att det egentligen inte spelar någon roll.

– Det sätt de uppträtt på är så oerhört farligt för oss.

Lindberg sade att Försvarsmakten inte börjar peka ut några fiender. De nordiska försvarsministrarna rörde om i dammet på fredagen med en gemensam artikel där de utpekade Rysslands agerande som orsak till utökat samarbete.

– Ryssland har inte gjort någonting i riktning mot Finland som skulle utgöra ett akut hot just nu, svarade Lindberg på frågan om Ryssland är ett hot mot Finland.

Enligt Lindberg har det inte skett någon oroande utveckling i placeringen av ryska trupper i närheten av den finska gränsen.

– Mellan S:t Petersburg och Kolahalvön finns inget annat än en flygbas och en materieldepå. Och den här basen där det under Sovjettiden fanns drygt 5 000 soldater och där man nu placerat under 5 000 soldater. Det är ingen stor faktor i det stora hela.

Lindberg anser att Finland har orsak att utveckla sin underrättelseverksamhets förmåga att varna om kriser.

Han tycker inte det pågår något nytt inom utvecklingen av det nordiska försvarssamarbetet. Samarbetet med Sverige går vidare enligt de politiska beslut som fattas.

– Det här är en bra och naturlig sak. Nu väntar vi på politisk styrning om vad som är målet och hur långt vi ska gå inom olika områden.

Stubb säger i sin blogg att utredningen bör se kritiskt på argument både för och emot ett Natomedlemskap.

– Utredarna borde vara oavhängiga, sakkunniga och njuta bred respekt på olika håll.

Stubb säger att gruppen borde utvärdera dels om ett Natomedlemskap ökar Finlands risk för att bli part i konflikter och dels vilken ställning Finland som obundet land skulle ha i en europeisk konflikt. Gruppen borde även bedöma hur Ryssland ser Finland som säkerhetspolitisk aktör och hur ett Natomedlemskap skulle ändra på situationen.

– Den väsentligaste frågan i Natoutredningen är förstås vår förmåga att säkra Finlands självständighet och territoriella integritet. Grunden för den förmågan är vårt nationella försvar – men ett alliansbeslut inklusive gemensam försvarsplanering kan förstärka den förmågan väsentligt, skriver Stubb. 

Mätningen som gjorts i mars visar att 28 procent säger ja till Nato och 40 procent säger nej. Nästan en tredjedel, 32 procent, kan inte säga om Finland borde gå med i Nato eller inte.

Enligt Reservistförbundet verkar det som om antalet motståndare minskat samtidigt som antalet osäkra ökat. Nej-sidan fick 60 procent till exempel i den enkät som Planeringskommissionen för försvarsinformation lät göra i oktober. Men till en del förklaras den stora skillnaden av olika forskningsmetoder. Däremot verkar ja-sidan inte ha vuxit jämfört med tidigare undersökningar.

Enkäten visar att det finns fler motståndare bland kvinnor än bland män.