– Svårigheten med en försvarsallians med Sverige är att det skulle kräva en gemensam utrikespolitik, säger Centerns partiledare Juha Sipilä i FNB:s riksdagsvalsintervju.

– Visst har vi ju ibland haft vissa skillnader.

Men det fredstida försvarssamarbetet med Sverige vill Sipilä utreda fullt ut och fördjupa. Det är klarlagt att båda länderna har beredskap för ett djupare samarbete, till exempel när det gäller ubåtsjakt och utbyte av luftlägesbilder, säger han. Centern utgår från militärt oberoende och att Finland tillsammans Sverige utgör ett stabilt område i Norden som inte är ett hot mot vare sig öst eller väst.

Sipilä säger att en EU-armé inte är realistisk inom en nära framtid. Däremot vill han utreda om ett avtal om materielhjälp i kristid vore möjligt.
Säkerhetsläget och situationen i Ryssland har förändrats totalt, enligt Sipiläs analys. Rysslands integration till väst har avstannat och utvecklingen har börjat gå i motsatt riktning, säger han.

– Mordet på oppositionspolitikern Boris Nemtsov väcker oro om den demokratiska utvecklingen.

Samtidigt anser han att man bör ser bortom konflikten – samtidigt som Ryssland är ett hot är landet också en möjlighet som viktig handelspartner.

I fråga om skolsvenskan säger Sipilä att han anser att riksdagens beslut är bindande. Beslutet blev precis som Centern önskat, påpekar han. Han lovar också ge intervjuer på svenska i framtiden även om den här intervjun går på finska i sin helhet.

I undersökningen uppger 27 procent att de absolut vill ge mer pengar till försvaret och 32 procent att de är delvis av samma åsikt.

Drygt tusen finländare svarade på undersökningen, som TNS Gallup genomförde i februari. Felmarginalen är tre procentenheter i vardera riktningen.

Ryssland meddelade i går att landet inleder en omfattande krigsövning i Norra ishavet. I övningen deltar uppemot 40 000 soldater, 41 örlogsfartyg och 15 ubåtar.

– Det är enormt stora siffror, säger Tomas Ries, lektor i strategi och säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan i Stockholm.

– Det är en så kallad beredskapsövning, det vill säga en övning som man inte meddelat om i förväg. För ett par år sedan inledde Putin de här plötsliga övningarna för att testa om styrkorna faktiskt kan funktionera.

Ryssland motiverade krigsövningen med ett behov att säkra sitt territorium men preciserade inte mot vad. Budet om krigsövningen kom samma dag som landets president Vladimir Putin uppträdde offentligt för första gången sedan den 5 mars.

– Det är väldigt svårt att veta, men mina instinkter säger att det här är kopplat till att Putin var försvunnen i elva dagar och att han på detta sätt vill visa både det egna folket och resten av världen att han är stark, säger Ries.

Försvarsalliansen Nato inledde nyligen en krigsövning med 16 000 soldater i norra Norge och planerar en flygövning i Östersjöområdet i april. Ries tror att det finns en koppling mellan Natos övningar och Rysslands krigsövning i Norra ishavet.

– Det kan mycket väl hända att det är viktigt för Ryssland att dess krigsövning är större än Natos. Om man går ut med en pytteliten övning har den inte samma makteffekt.

"En väldig tyngd för Finland"

Enligt Ries är den ryska krigsövningen väldigt oroväckande ur Finlands synvinkel.

– Det här är ett tecken på att Finlands situation blivit svårare och farligare.

– Under nuvarande budgetramar är Finlands problem att försvaret blir allt svagare. Försvarsmakten har sagt helt tydligt att man snart inte längre kan sköta sina lagstadgade uppgifter, det vill säga att skydda landet.

Trots att allting enligt Ries tyder på att Ryssland följer internationella konventioner i sin krigsövning anser han att övningen leder till ökad militär och psykologisk press på Finland.

– Om Ryssland börjar hålla sådana här övningar i Finlands närområden blir det en väldig tyngd för Finland.

Tvist om Arktis

Ryssland har tidigare gjort anspråk på stora områden i Norra ishavet, men är inte det enda landet som ställer dylika krav. I december hävdade Danmark sin rätt till ett 895 000 kvadratkilometer stort område i norr och också Kanada har framfört liknande krav. FN har tills vidare inte tagit ställning i ärendet.

En orsak till tvisten om Norra ishavet är en uppskattning om att området rymmer stora mängder olja och naturgas. Dessutom förväntas glaciärens smältning öppna för nya farleder i området.

Ries vill ändå inte dra paralleller mellan den aktuella krigsövningen och meningsskiljaktigheterna kring Norra ishavet.

– Ur det perspektivet tycker jag inte det här är någon allvarlig provokation. Det skulle vara mer provokativt om Ryssland övade längs med gränserna för det område landet hävdat är sitt. De här öarna som Ryssland sagt att de övar på ligger långt in i ryskt territorium. De är inte omstridda områden.

Angående Nordostpassagen, en farled norr om Ryssland, säger Ries att Ryssland kommer att vilja ha fortsatt kontroll över den. Den aktuella krigsövningen för enligt honom inte med sig någonting nytt i det avseendet.

Enligt tidningen tvingades drygt 100 avbryta sin tjänstgöring på grund av cannabis 2010. I fjol hade antalet stigit till 200.

Under detta årtionde har cirka tusen värnpliktiga tvingats avbryta sin tjänstgöring på grund av narkotika eller läkemedelsmissbruk. Statistiken visar att det framför allt är användningen av cannabisprodukter som har ökat.

Användningen av andra droger har inte ökat.

RASEBORG Peder Ohlsson är chef för Sveriges enda amfibieregemente och en nyckelperson i förverkligandet av Finlands och Sveriges försvarssamarbete.

Längs sin militära bana har han har blivit bekant med Nylands brigad under flera gemensamma övningar.

För ett år sedan undertecknade han ett målsättningsdokument om samarbete med brigaden. Det skulle vara mer levande än bindande, en grundplattform att bygga vidare på.

Det är en del av den handlingsplan för försvarssamarbete och gemensamma trupper som ländernas försvarsministrar enades om i vintras.

– Vi har alltid känt ett stöd att samarbeta både av den militära ledningen och av politikerna. Det har nu fastställts av olika dokument. Vi har fått bekräftelse på att vi ska ta flera steg och utveckla samarbetet. Det är naturligt att vi får ta de första stegen som förband som känner varandra, säger Ohlsson.

Långsiktigt arbete

Följande steg är utbildarutbyte. Det kan börja småskaligt under pågående år och vara satt i system från och med 2016.

Brigadkommendör Kjell Törner säger att det tar en arbetsgeneration på femton till tjugo år att utveckla ett djupgående samarbete.

– Där står vi nu, alla från den yngsta till den äldsta har erfarenhet av samarbete och det är enastående.

De unika gemensamma nämnarna är flera: Skärgården, svenska språket, förbandens roll inom marinen, gemensam historia, medverkan i Natos snabbinsatsstyrka 2015 etcetera.

Peder Ohlsson ska senare i år delta i en stor marinkonferens i Japan för att tala om konceptet.

Likheter framom olikheter

Då jag frågar på vilka sätt Amfibieregementet och Nylands brigad kompletterar varandra vill Ohlsson byta perspektiv. Han understryker att samarbetet bygger mera på likheter som skapar större enhetliga helheter än på kompletterande skillnader.

– Det är likheterna som bygger det gemensamma förbandet. Vi är unika i respektive marin och har samma koncept med de båtar vi har. Om jag har tvåhundra man för en uppgift kan Nylands brigad bidra med tvåhundra man till och fyrahundra man kan läsa den tillsammans. Om jag saknar någonting på grund av andra uppdrag kan Nylands brigad bidra och vice versa, säger Ohlsson.

– Vi är som ett legohus varifrån man tar de bitar som behövs för att lösa en uppgift, säger Törner.

I Sverige pågår en politisk diskussion om hur många miljarder kronor mer försvaret ska få under åren 2016-2018.

– Jag vill inte komma med uttalanden om miljarder hit och miljarder dit. Men det har saknats en debatt i många år och det finns stora behov i försvaret. Därför är den livliga debatten väldigt välkommen.

Det var under firandet av att det är ett år sedan Ryssland annekterade Krim-halvön, som incidenten inträffade.

Efter ett tal av president VladimirPutin hurrade en grupp i publiken: "Ryssland! Ryssland! Putin! Putin!". Det var därefter som gruppen ropade om att Finland och Polen ska tas, skriver den ryska nyhetssajten RBC.

I festligheterna, som arrangerades av Kreml på Röda Torget i Moskva, deltog en utvald skara. De hade även på förhand uppmanat deltagarna vad de skulle ropa.

Myndigheterna uppger att det fanns drygt 110 000 personer på Röda Torget.

Artikeln har uppdaterats. Firandet på Röda Torget inträffade under onsdagen, inte i dag.

Föreningen Karelia Klubi som lobbar för att Finland en dag kunde återfå det förlorade Karelen samlades i tisdags till årsmöte. Vid mötet talade förra diplomaten och riksdagskandidaten Alpo Rusi (C). Att Rusi var vidtalad talare hängde ihop med hans nyutkomna bok Etupiirin ote – Suomen valtapeli Euroopan rajalla 1700–2014. (Intressesfärens grepp - Finlands maktspel vid Europas gräns 1700–2014, redaktionens översättning).

I boken berättar Rusi bland annat om hur Finland under president Mauno Koivistos tid eventuellt hade haft en möjlighet att få tillbaka åtminstone delar av Karelen. Av boken framgår hur Rusi i egenskap av avdelningschef på Utrikesministeriet 1990 träffade en rysk minister som förutspådde Sovjetunionens fall och lät förstå att det fanns en beredskap att ge Karelen tillbaka till Finland. Rusi skrev en promemoria om saken och gav den till Koivisto som inte var intresserad.

I anförandet på Karelia Klubis årsmöte påminde Rusi om hur president Boris Jeltsin 1994 i samband med en presskonferens medgav att Sovjetunionen var skyldig till Vinterkriget.

– Men det är inte länge sedan president Putin förde fram att Stalins åtgärder var nödvändiga. Han nedvärderar Finlands öde. Vi har Jeltsins erkännande. Nu beror det på oss om vi vill försvara vår historia, sade Rusi vid årsmötet.

Alpo Rusi, ser du ett samband mellan Karelia Klubis årsmöte och ditt anförande, och de ryska beskyllningarna om att "finska nationalister försöker infiltrera Karelen?

– Tanken slog mig faktiskt först, men det bekommer inte mig. I alla fall frågar jag om de (Ryssland, red. anm.) reagerar så snabbt. Det är absolut inte nationalism att påminna om förlorade områden och om att Jeltsin medgav att Vinterkriget var Sovjets fel. Men klart är att man bara genom samarbete med Ryssland kan få tillbaka delar av Karelen, säger Rusi då HBL ringer upp honom.

I sitt anförande i tisdags sade Rusi också att Nato i den utrikespolitiska diskussionen i Finland blivit ett demoniserat begrepp. Rusi återkom till en av sina käpphästar som går ut på att publicera den så kallade Tiitinen-listan med namn över personer i Finland som sägs ha hållit kontakt med den östtyska underrättelsetjänsten Stasi.

– Nu när vi befinner oss i en situation där Ryssland bedriver maktpolitik med vapen är det ett säkerhetspolitiskt problem att vi inte får veta vem av våra ministrar som var KGB:s kontaktperson. Vår granne vet nog vilka de här personerna är och fortsätter hålla kontakt dem som fortfarande är i en hög position, sade Rusi vid årsmötet.

Förutom sina amerikanska värdar träffade Carl Haglund Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist och den brittiske kollegan Michael Fallon.

– Det var inte frågan om något officiellt rådslag utan vi bytte tankar och information om de här frågorna, sade Haglund per telefon till FNB.

Med Sveriges försvarsminister talade Haglund dessutom om utvecklingen av försvarssamarbetet mellan länderna.

Besökte på den amerikanska flottands hangarfartyg USS Theodore Roosevelt var en del av Finlands och USA:s försvarspolitiska samarbete.

Två till fyra Hornet-plan deltar i övningen, meddelar Flygvapnet.

USA ställer upp med F16-plan som kommer till Finland från Estland där en övning pågår mellan Estland och USA.

Övningarna fortsätter nästa vecka då svenskarna också deltar med sina Jas Gripen. De obeväpnade planen flyger både i finskt och internationellt luftrum.

Flygvapnet säger att flygövningarna i huvudsak genomförs ovanför havet, men om vädret kräver kan övningarna också ske ovanför land. 

Ubåtsbasen heter Olavsvern och ligger i Ramfjord inte långt ifrån Tromsö. För sex år sedan köptes den upp av affärsmannen Gunnar Wilhelmsen som numera hyr ut den till den ryska forskningsflottan, skriver Omni. 

Norge är nu ångerfulla över beslutet om att sälja ubåtsbasen. 

– I efterhand är det uppenbart att det inte var ett bra beslut att sälja, säger ordförande i det norska försvarsförbundet, Anne-Margrete Bollmann, till Newsweek. 

Två till fyra Hornet-plan deltar i övningen, meddelar Flygvapnet.

USA ställer upp med F16-plan som kommer till Finland från Estland där en övning pågår mellan Estland och USA.

Övningarna fortsätter nästa vecka då svenskarna också deltar med sina Jas Gripen. De obeväpnade planen flyger både i finskt och internationellt luftrum. 

Meningen var de amerikanska F16-planen skulle flyga till övningsområdet från Ämari i Estland.

De finländska Hornetplanen flög till övningsområdet, men tvingades öva ensamma.

Meningen var att de finländska och amerikanska flygplanen skulle öva luftstrider utanför Björneborg. Också ett lufttankningsplan från Storbritannien skulle delta i övningen. De fyra jaktplan som skulle delta i övningen skulle fylla på sina tankar från Stratotankerplanet.

Nästa vecka deltar också Sverige med sina Jas Gripen. De obeväpnade planen flyger både i finskt och internationellt luftrum.

Försvarsmakten utreder för tillfället tillgången till och priset på tunga bandartilleripjäser. En offertbegäran kan skickas ut tidigast nästa år.

De nya kanonerna behövs för att ersätta föråldrat material. En stor del av arméns artilleri blir föråldrat på 2020-talet. De kanoner som skrotas ska ersättas med ett enda mobilt vapensystem.

Försvarsminister Carl Haglund (SFP) säger att armén behöver nya fältkanoner. Ett alternativ är också att köpa begagnade kanoner.

– Men ett faktum är att vi menar allvar. Det är alldeles klart att artilleriet föråldras och de nuvarande system som har använts mycket måste ersättas, säger Haglund till tidningen. 

Löfven säger till tidningarna att Sverige inte heller behöver någon EU-armé utan bygger sin säkerhets- och försvarspolitik på olika samarbetsformer.

Löfven tycker att samarbetet med Finland är bra och Sverige vill fortsätta att utveckla det. Något medlemskap i Nato är inte aktuellt, säger han.

– Vi har ett nordiskt samarbete och ett samarbete med Nato, men gränsen går vid ett medlemskap i Nato, säger han till tidningarna.

Löfven anser att Sverige inte ser Ryssland som ett direkt hot mot sig själv, men försvarsförmågan måste stärkas och utvecklas hela tiden.

Det militära samarbetet mellan Finland och Sverige och till och med en eventuell försvarsallians lyftes fram i en rapport över Finlands säkerhetspolitiska samarbete som publicerades förra månaden. 

Överflygningen sker på 300 meters höjd cirka 14.40 och enligt Flygvapnet kommer det kraftigaste ljudet att höras i Tölö, Kampen och Lappviken.

Med överflygningen hedras minnet av krigsveteranen och stridsplanspiloten major Topi Vuorinen.

En minneshögtid över Vuorinen ordnas i Sandudds nya kapell på eftermiddagen.

Försvarsmakten har skärpt sina säkerhetsinstruktioner av rädsla för våldsdåd mot personalen, skriver Lännen Media, som består av tolv finska landsortstidningar.

I de nya instruktionerna råder man soldaterna att undvika att använda uniform på offentliga platser. Bakgrunden till de nya råden är av allt att döma hotmeddelanden som personalen fått. Enligt Officersförbundet riktas för tillfället ett reellt hot mot försvarets anställda.

Vid Försvarsmakten medger man att säkerhetsinstruktionerna till personalen har setts över nyligen. Kommunikationschefen Mika Kalliomaa säger att frågan gäller personalen och deras familjer. Han vill inte berätta mer om hur hotbilden ser ut.

Försvarsmakten har bedömt riskerna tillsammans med Skyddspolisen.
 

Överflygningen skedde på 300 meters höjd cirka 14.40 och enligt Flygvapnet hördes det kraftigaste ljudet i Tölö, Kampen och Lappviken.

Med överflygningen hedras minnet av krigsveteranen och stridsplanspiloten major Topi Vuorinen. En minneshögtid över Vuorinen ordnas i Sandudds nya kapell på eftermiddagen. 

Förebyggande.

Så beskrivs det möte som ska hållas på FN i Genève i april. Där ska representanter från hundratjugo länder, däribland en handfull deltagare från Finland, öppna upp ett tema som närmast kan uppfattas som science fiction.

Det är frågor som allmänheten närmast kommit i kontakt med via filmer som JamesCameronsThe Terminator.

Meningen är att prata om autonoma vapensystem, vapen som, lite förenklat, själva fattar beslut om när och var man klämmer på avtryckaren.

Det är bestyckade robotar som bestämmer vem som ska dö utifrån matematiska logaritmer som ingenjörer skapat.

Där är vi inte riktigt ännu. Men meningen är att ha tydliga regler före det.

Krigsförbrytare och ansvar

En som deltar i mötet är Jukka Pajarinen, ambassadråd på Utrikesministeriet.

Han säger att diskussionerna är informella och att de ingår i CCW–konventionen, FN:s konvention om vissa konventionella vapen, som också sätter upp regler kring vapen som förblindande laservapen och brandbomber.

Det var i 2013 som man kom fram till att också autonoma vapensystem kräver eftertanke, trots att de ännu inte används. Frågan är så i barnskorna att man inte ens kommit överens om en klar definition.

– Det är viktigt att maskinerna är programmerade att följa reglerna när de väl är i användning, säger Pajarinen.

Reglerna i fråga handlar om till exempel Genèvekonventionerna som lite förenklat definierar hur man får bete sig i krig.

För robotvapnens del gäller det att hitta lösningar på mycket komplicerade situationer. De ska inte orsaka för stort lidande. De ska kunna skilja mellan en fiendesoldat och en civilperson. De ska förstå huruvida en fiendesoldat gett upp eller inte.

Det betyder att gruppen har en rad oerhört komplicerade frågor på sitt bord. Får beslut om liv och död överlämnas åt en maskin, och kan en maskin agera till exempel "moraliskt korrekt"? Kan en maskin följa internationell humanitär rätt? Kan maskinen avgöra proportionaliteten i ett anfall? Kan en maskin läsa av situationen på rätt sätt?

Och vem är krigsförbrytare om svaret är nej?

Frågorna är inte bara moralisk-etiska, utan också rent tekniska.

Ett stort frågetecken är också huruvida systemen sänker tröskeln för att invadera ett annat land.

– Det går att hävda att egna soldater inte är i fara och att det inrikespolitiskt därför inte är lika dyrt att starta ett krig. Men man kan också hävda att det ligger andra politiska orsaker bakom beslutet att starta krig.

Finland funderar ännu

Vad diskussionerna leder till vet Jukka Pajarinen ännu inte, men det blir kanske lite klarare efter mötet i april.

Hur Finland ställer sig till frågan om autonoma vapensystem är för tidigt att säga, säger han. Få länder har en klar ståndpunkt, förutom USA och Storbritannien som redan nu talar emot helt autonoma vapensystem.

De flesta andra länder vill ännu diskutera saken.

Hittills är det alltid en människa som fattar beslutet att avfyra vapnet, också i mycket automatiserade system som drönare. Men en avgörande fråga som gruppen funderar på är i vilken grad en människa ska vara inblandad i framtiden.

– Vi använder till exempel begreppet "meaningful human control", alltså meningsfull mänsklig kontroll. Vissa medlemsländer anser att en människa alltid ska vara med i beslutsfattandet. Andra vill ännu fundera.

Rudimentära autonoma vapensystem finns redan till exempel vid gränsen mellan Nord– och Sydkorea. En sydkoreansk vapentillverkare skapade kulsprutan Super Aegis II som självständigt hittar, siktar och låser ett mål av mänsklig storlek upp till tre kilometer bort och i vilket väder som helst.

Gemensamt för systemen är att det är en människa som tills vidare fattar beslutet att skjuta.

Det kan ändå tas ännu längre. I Ryssland håller man på att utveckla pansarvagnen T-14 Armata. I sin nuvarande form är den automatiserad för att minimera besättningens arbetsbörda. Men den ska vara det första steget mot en helt autonom pansarvagn.

Samtidigt jobbar man med den luftburna Mig Skat, en autonom drönare som i första hand ska anfalla luftvärnsrobotar i högriskområden.

Projektet Neuron, ett samarbete mellan sex europeiska länder, däribland Sverige, har som mål att utveckla ett helt självständigt flygplan som kan attackera markmål, alltså ett bombplan. Meningen är att skapa ett "proof of concept", en fungerande prototyp som inte börjar massproduceras men som visar att konceptet fungerar. Den tusende flygturen ägde nyligen rum.

Kina håller för sin del på med ett projekt kallat Sharp Sword, också det en autonom drönare.

Här i Finland har Patria inget projekt av motsvarande slag. Däremot följer man med diskussionen. Man deltar ännu inte, men håller ett öga på de moraliska frågetecknen och hur försvarsmakten förhåller sig till systemen.

Rent tekniskt, på grund av geografiska orsaker, är problemen lättare att lösa i luften än på marken. Hur långt man kommit i markteknologin går att spegla i civila lösningar där det redan finns självkörande bilar.

En som är orolig över utvecklingen är Tapani Raiko som forskar i artificiell intelligens på Aalto-universitetet. Han välkomnar diskussionerna.

– Situationen utvecklas inom de närmaste åren, och det behövs regler innan robotkrigarna blir vanligare. Jag ser det som nästa massförstörelsevapen vid sidan av biologiska, kemiska och nukleära vapen, säger Raiko.

Han anser att Genèvekonventionerna i nuläget skulle döma bestyckade robotar (eller "mördarrobotar" som han kallar dem) som krigsbrott eftersom det är förbjudet att anfalla fiendesoldater som inte är stridskapabla.

Orsaken är att dagens artificiella intelligens inte är tillräckligt utvecklad för att läsa av situationen.

– Men snart har man utvecklat artificiell intelligens tillräckligt långt. Då finns det ingen lag som stoppar maskinerna. Jag antar att det är lättare att förhandla fram regler nu, innan vapensystemen används.

Demonisera inte

Pekka Appelqvist, sakkunnig påFörsvarsministeriet och generalsekreterare i Försvarets vetenskapliga delegation,deltar likaså i Genèvemötet. Han är ursprungligen professor i robotik, och poängterar att han inte talar för Finland. Alla åsikter är hans egna. Han poängterar också att frågan är oerhört komplicerad.

– Utgångspunkten är att vi pratar om saker som ännu inte finns.

Appelqvist vill också att man inte automatiskt demoniserar teknologin. Intressegrupper har en tendens att se bara farorna, medan det finns en del fördelar.

– Man ska ta riskerna på allvar. Men en automatisk demonisering leder fort till logiken att precisionsstyrda vapen är omoraliska. Och den slutsatsen kan man inte dra, om valet ligger mellan bombmattor och precisa vapen.

Han tycker också att science fiction och filmer som The Terminator visserligen illustrerar frågeställningen, men att de ger en helt felaktig bild. Det man borde prata om är komplicerade system som bygger på en lång rad sensorer och noder med artificiell intelligens som "diskuterar" sinsemellan.

– Man måste se på frågan på systemnivå och utifrån principer. Redan nu är vi i en situation där man kan hävda att människan fallit ur beslutsprocessen.

Appelqvist talar om vapen som automatiskt väljer ut de farligaste och viktigaste målen, som vissa drönare gör. Människans roll blir då bara att godkänna listan.

– På ett sätt uppfyller det kriterierna för autonoma system.

På en pressträff efter mötet sade Niinistö att han frågat Merkel hur EU skulle reagera på en militär kränkning.

– Hon gav ett bra svar på min grundfråga, om fredsunionen kan stå vid sidan om och följa med om dess territorium kränks på en plats som inte råkar vara medlem i Nato.

Niinistö säger att de diskuterade en längre tid om hurdana möjligheter det finns för att öka säkerheten i Europa. Det handlar inte bara om Ryssland, utan också om hur oron i norra Afrika och Mellanöstern påverkar Europa.

Men diskussionen gick inte in på konkreta frågor, såsom om Tyskland skulle ingripa och försvara Finland i en krissituation. Merkel och Niinistö diskuterade i ungefär en halv timme i presidentens tjänstebostad.

Fortfarande instabilt i Ukraina

Niinistö säger att han och Merkel gjorde bedömningen om att situationen i Ukraina fortfarande är mycket instabil.

– Minskavtalet och vapenvilan har i stort sett fungerat. Läget är fortfarande instabilt och kan lätt störas.

Finland väntas inte axla rollen som fredsmäklare, sade Niinistö.

Presidenten betonade att man förutom krisen i Ukraina måste se på situationen ur ett större perspektiv där utvecklingen gått mot en situation som påminner om det kalla kriget.

– Om vi där har någon möjlighet att påverka så gör vi naturligtvis vårt yttersta och vi kom nog överens om att stå i kontakt även framöver.

Merkel ska besöka Ryssland i maj, en dag efter segerdagsfirandet. Niinistö bedömer att Merkel på så vis vill hålla uppe kontakten till Ryssland.

– Jag tror att hennes resa reflekterar det här tänket. Hon vill inte att relationerna ska brytas. 

Hultqvist anser att Europas länder i stället för att tala om EU borde se över sin egen försvarsförmåga och sina ekonomiska försvarssatsningar. Det gäller även militäralliansen Natos medlemmar, sade Hultqvist.

Utvecklingen i Ryssland har enligt Hultqvist gått i en mycket negativ riktning i och med händelserna på Krim och i östra Ukraina. Läget underlättas inte at att Ryssland trappat upp sin övningsverksamhet i Östersjöregionen.

– Läget är osäkert och svårt att förutspå. Därför är det av största vikt att EU förblir enat och inte låter sig splittras, sade Hultqvist under en diskussion på Hanaholmen I Esbo.

Hultqvist diskuterade Finlands och Sveriges försvarssamarbete med sin finländska kollega Carl Haglund (SFP).