– Jag tycker att det är genant när utrikesministern säger att ett Nato-medlemskap inte kommer på fråga under den här valperioden och förhoppningsvis inte under nästa valperiod medan statsministern deklarerar att ett Natomedlemskap är något vi behöver lösa under den närmaste framtiden och försvarsministern låter förstå att han är redo att gå med omedelbart. Det får inte vara på det sättet att en och samma regering ger så olika signaler i en så stor fråga, säger minister Jaakko Iloniemi om den senaste tidens uttalanden i Natodebatten.
Iloniemi anser att regeringens trovärdighet har tagit skada av de varierande beskeden.
– Regeringens utrikespolitiska trovärdighet lider självfallet. I de oroliga tider vi nu befinner oss är trovärdigheten något som Finland borde slå vakt om.
Andra exempel på en vacklande finländsk utrikespolitik är turerna kring flygövningarna i Island i fjol och senare i vår i Ämari i Estland.
Jaakko Iloniemi hör till dem som har kritiserat den nuvarande grundlagen som trädde i kraft år 2000 där presidentens maktbefogenheter skars ner. Tarja Halonen var den första presidenten som omfattades av den nya lagen. Hennes företrädare Martti Ahtisaari stretade emot riksdagens planer att minska på presidentens makt. Mauno Koivisto som hörde till förespråkarna av lagändringen har senare låtit förstå att han ångrade sig och att ingreppet blev väl radikalt.
"Ge mer utrikespolitisk makt till presidenten"
- Född 1932
- Diplomat, politices magister, minister.
- Jaakko Iloniemi som var chef för UM:s byrå för bistånd blev allmänt känd för sina förtjänster i samband med konferensen för säkerhet och samarbete i Europa på 1970-talet.
- Iloniemi har verkat på flera höga poster inom utrikesförvaltningen i närmare 20 års tid och senare i direktionen för Föreningsbanken och som vd för Näringslivets delegation.
- Iloniemi har i decennier varit en av de synligaste samhällsaktörerna och -debattörerna i Finland.
- Numera pensionär med ett fullspäckat schema. Samma dag som HBL intervjuar Iloniemi har han också en träff med Martti Ahtisaari, ett besök på Estlands ambassads självständighets-mottagning och ett besök på Utrikesministeriet.
Enligt den nuvarande grundlagen är det presidenten som i samverkan med statsrådet leder Finlands utrikespolitik. Iloniemi har tidigare varnat för en situation där brokiga koalitionsregeringar får svårigheter att driva en tydlig utrikespolitik. Därför har han föreslagit en arbetsfördelning mellan president och regering inom ramen för grundlagen där presidenten skulle sköta säkerhetspolitiken och i synnerhet förhållandet till Ryssland. Den senaste tiden tycker Iloniemi att så de facto har skett: Sauli Niinistö har profilerat sig som den utrikespolitiska ledaren.
– När det gäller presidentens utrikespolitiska maktbefogenheter är jag en förespråkare av regeringsformen 1919. Det var alldeles rätt att man år 2000 minskade på presidentens makt på inrikesarenan, men det utrikespolitiska ledarskapet borde ha blivit kvar hos presidenten.
Tycker du att politikerna nu borde sätta i gång en ändring av grundlagen?
– Det vore bra men det finns inga förutsättningar för det. En grundlagsförändring som skulle minska riksdagens maktbefogenheter är högst osannolik.
Jaakko Iloniemi hör till dem som flaggade för ett finländskt Nato-medlemskap i början av 2000-talet när de baltiska länderna gick med i Nato. Det här skedde under Halonens första presidentperiod.
– Mycket var av avgörande betydelse medan hon satt på presidentposten. Men då var det lugn och ro i Europa och EU-politiken dominerade allt.
En bidragande orsak till att Finland inte anslöt sig på den tiden, förutom politisk ovilja, var att Sverige inte hade några planer på att gå med i Atlantpakten.
Hur ser du i dag på frågan om ett finskt Natomedlemskap?
– Ser man på Finland utifrån, i synnerhet från Moskvahåll är vi redan så gott som medlemmar i Nato. Med andra ord: skulle det bli krig skulle vi anses vara på fiendesidan. Vi tar alltså samma risker som Natomedlemmarna, men vi garderar oss inte. Finland är det enda EU-landet som har en gemensam gräns med Ryssland och som inte är med i Nato. På den punkten är vi mer utsatta än något annat land. Jag säger inte att Ryssland skulle ha några fientliga planer i fråga om oss, men man ska minnas att det har varit två försök till statskupp sedan Sovjetunionen upplöstes. Vi vet inte vad som händer under eller efter Putin.
Jaakko Iloniemi anser att det inte är läge att skicka in någon medlemsansökan till Nato medan Ukrainakrisen pågår.
– Nu är det inte rätt tidpunkt att gå med eftersom det bara skulle öka på spänningarna. Mycket beror på hur den pågående krisen utvecklas. Just nu är situationen väldigt oklar eftersom Ryssland inte längre accepterar de gränser som man tidigare erkänt. Då folk frågar mig hur jag förhåller mig till ett Natomedlemskap brukar jag säga att jag har samma åsikt som Leonid Brezjnev, säger Iloniemi och syftar på ESSK-avtalet som undertecknades i Helsingfors 1975 och där det ingick en formulering om att varje land själv har rätt att ingå i en allians eller stå utanför.
Hur ser du på diskussionen om att sända vapen till Ukraina och utbildare till Ukrainas armé vilket vissa länder nu har meddelat att de tänker göra?
– Vapen är en sak. Men skickar man personer till ukrainska arméns undsättning är det ett steg i en mycket farlig riktning som kan få Ryssland att börja delta öppet i krigshandlingarna. Det är det värsta scenariot jag kan tänka mig.