Meningen med operationen är att hjälpa till med att stabilisera situationen i landet. Målet är att skydda civilbefolkningen, säkerställa att de mänskliga rättigheterna uppfylls och att ge humanitärt stöd.

Det är meningen att de finska soldaterna ska arbeta med stabsuppgifter.

Ordningen i den västafrikanska staten Mali övergick till kaos efter militärkuppen i fjol.

Den nya presidenten som tillsattes i augusti väntas lugna ner situationen i landet och diskutera fred med rebellerna som erövrat norra delen av Mali. 

En budgetteknisk skugga har fallit över nyheten om att Dragsvik väntas få 7,5 miljoner i renoveringsanslag.

Renoveringarna av bland annat Dragsvik och Obbnäs har inte ännu tilldelats löfte om anslag, men försvarsminister Carl Haglund säger att det verkar finnas god vilja att få fram resurserna.

Av budgettekniska orsaker tas inte pengarna ur försvarsministeriets budget utan ur Senatsfastigheternas budget som lyder under finansministeriet. Försvarsministeriet betalar sedan renoveringen till Senatsfastigheterna med hyror för kasernerna. Senatsfastigheterna bör få en fullmakt av finansministeriet för att renoveringarna skall kunna inledas. Den fullmakten finns inte ännu.

– Jag är hoppfull att fullmakten kommer, säger Carl Haglund.

Försvarsministeriet äskar om att få tidigarelägga renoveringen av totalt 11 kaserner. Totalsumman rör sig kring 46 miljoner euro.

Investeringsplaneringen för många av de här renoveringsarbetena är långsam. I Dragsviks och Obbnäs fall kunde renoveringarna sätta i gång redan i år.

Därför anser Carl Haglund att de här objekten passar bra med i samband med tilläggsbudgeten, som dessutom har en sysselsättningsprofil.
 

Förbundets ordförande, riksdagsledamoten Mikko Savola (C) säger att en avsevärd del av de regionala styrkornas materiel fåråldras om några år, men det har inte anvisats anslag för ny materiel.

– Om vi inte ersätter den här materielen måste Försvarsmaktens styrka i krigstid sänkas till en nivå som inte gör det möjligt att försvara hela landets territorium, sade Savola på ett nordiskt reservistmöte i Rovaniemi på lördagen.

Savola förväntar sig att finansieringen för Försvarsmakten blir ett viktigt valtema i samband med nästa riksdagsval.

– Nästa regeringsförhandlingar avgör nivån på försvarsmaktens finansiering och därmed försvarets framtid.

Namnen samlas in på webben och bland annat utanför platser där höstens uppbåd ordnas.
Initiativet motiveras med att den allmänna värnplikten är en dyr, ojämlik och föråldrad försvarslösning.

Initiativet har formulerats som ett förslag om att en lagberedning borde inledas och det innehåller inte någon färdig lagtext. Initiativet går vidare till riksdagen om man lyckas samla in 50 000 namn på sex månader.

Elisabeth Rehn var bland annat försvarsminister i två regeringar åren 1990–1995 och världens första kvinnliga försvarsminister då Försvarshögskolan grundades år 1993.

Titeln hedersdoktor är den högsta akademiska hedersbetygelsen som kan tilldelas av Försvarshögskolan.

Övriga nya hedersdoktorer är överste Sampo Ahto, akademiker Jorma K. Miettinen, professor Hannele Niemi, industrirådet Kaarle Henrik Pentti och minister Antti Tanskanen. 

Minister Elisabeth Rehn fanns med bland dem som promoverades till hedersdoktorer i militärvetenskaper. Rehn var bland annat försvarsminister i två regeringar åren 1990–1995 och världens första kvinnliga försvarsminister då Försvarshögskolan grundades år 1993.

Titeln hedersdoktor är den högsta akademiska hedersbetygelsen som kan tilldelas av Försvarshögskolan.

Övriga nya hedersdoktorer är överste Sampo Ahto, akademiker Jorma K. Miettinen, professor Hannele Niemi, industrirådet Kaarle Henrik Pentti och minister Antti Tanskanen.

Den norska tidningen Verdens Gang berättade i går att den ryska planen för att ställa Syriens kemiska vapen under internationell kontroll är en nordisk idé som Finland levererat till Ryssland.

Planen snickrades enligt VG samman av Sveriges utrikesminister Carl Bildt och hans norska kollega Espen Barth Eide. Sedan hölls en videokonferens mellan de nordiska och baltiska utrikesministrarna och så skulle Bildt presentera idén för Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov.

– Vi tyckte att Ryssland som medlem i FN:s säkerhetsråd borde ha sitt eget förslag om hur man kommer vidare. Då det inte lyckades för Bildt att få tag i Lavrov så var jag i kontakt med honom, förklarar utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP).

Han tycker det är onödigt att fokusera på vem som ursprungligen kom på planen.

– Tankarna har legat i luften och det finns många som har fört fram dem. Det finns en klar beställning på den här planen och om vi på något sätt har kunnat bidra till att den nu tas på allvar så är det en bra sak.

Vilken betydelse har det att Ryssland för fram planen?

– Det viktigaste är att säkerhetsrådet når enighet. Nu ser det ut finnas ett gemensamt underlag för att ta itu med de kemiska vapnen i Syrien. Ingen godkänner ju användning av dem och en lösning som leder till att de förstörs är den bästa garantin för att de inte mer kan användas.

Men varför vände ni er till Ryssland och inte till någon annan medlem av säkerhetsrådet?

– Vi vet alla att Ryssland har de bästa möjligheterna att påverka den syriska regeringen.

Om det lyckas framstår Ryssland som den stora fredsmäklaren?

– Äsch, det tror jag inte. Allas medverkan krävs för att vi ska få ett resultat. Det har vi ju inte ännu, konstaterar Tuomioja

Försvarsminister Carl Haglund (SFP) påpekar att det handlar om att konfiskera vapen som utgör världens tredje största arsenal av kemiska vapen.

– Det bästa alternativet är att konfiskera vapnen och föra dem till något närliggande område som är tillräckligt tryggt för att man ska kunna föra dit civila som kan göra en analys så att man kunde påbörja en systematisk och långvarig process för att förstöra dem. Vi talar om så stora mängder att det kan ta åratal att förstöra vapnen.

– Finland har specialkunskap om analys av kemiska vapen och därför finns möjligheten att vi kunde hjälpa till i processen.

Vad anser du om dragkampen om vem egentligen gjort upp planen?

– Det är en helt irrelevant fråga, det fina är att det går framåt och att vi från Finlands sida på många sätt kunnat bidra till att vi är så här långt. Vem som tar äran är inte väsentligt, speciellt inte för något som inte ännu har lyckats. Den dag det börjar ske en systematisk förflyttning av vapnen till någon trygg plats är det skäl att vara lyckligt över slutresultatet.

Om allt går i lås och de kemiska vapnen konfiskeras kan en framtida fredsbevarande operation i FN-regi bli aktuell.

– Om den blir verklighet kommer den att bli den mest krävande och kanske farligaste i FN:s historia. Man kommer då att vända sig till länder som Finland. Om vi anser att vi kan vara till nytta måste vi vara med, anser Tuomioja.

 Polisen förmodar att också enstaka olovliga samlare letar i de tidigare krigsområdena och att det eventuellt också förekommer handel med föremålen.

– Det finns också sådana drag förknippade med krigsminnen. Somliga säljer och andra köper. Med jag vet inte hur omfattande det är, säger SeppoKinnunen, chef för Nordbottens polisinrättning.

EsaSalldén, som är informatör för en vapenhistorisk förening, säger att han aldrig hört att någon skulle sälja projektiler som hittats i skogen.

– Det görs bara inom en liten krets eller av enskilda personer, säger Salldén och vill betona att seriösa vapensamlare inte befattar sig med fungerande ammunition som hittats ute i terrängen.

Varje år hittar människor projektiler i terrängen både av en slump och som resultat av målmedvetet letande. Nyligen påträffades ett stort parti sprängämnen i ett egnahemshus i Hangö.

Seppo Kinnunen påminner om att lagen om sprängämnen förbjuder insamling av krigsmateriel från terrängen. Samlarna riskerar både sig själv, och sin närmaste omgivning.

– Det här är utrustning som är avsedd för att döda och den har på inget sätt blivit mindre farliga. Man kan också bli avtrubbad av faran och tänka att de inte smäller eftersom de inte har gjort det tidigare heller.

Upphittad krigsmateriel ska alltid genast anmälas till myndigheter. Försvaret tillkallas att röja misstänkta föremål flera hundra gånger per år. Huvudstabens informationschef EeroKarhuvaara säger att man alltid ska vara ytterst försiktig med sprängämnen, oavsett hur gamla och icke-funktionsdugliga de ser ut.

I slutet av november, med bara en vecka kvar till den 6 december och balen på slottet, samlas drygt fyrtio kadetter från marinen, armén och flygvapnet nästsista gången för att få den rätta känslan i dansskorna. Generalrepet är sedan dagen före dagen.

Det må vara trångt till tusen på dansgolvet på slottet, men kadetterna ska kunna allt från foxtrot och tango till vals och salsa, och kanske en och annan cha-cha-cha. Det är andra årets kadetter som har äran att representera på slottet. De har gallrats bland drygt 150 kadetter, bland annat utifrån framgång i studier och längd. Man ska varken vara för kort eller för lång. Den egentliga danskursen hölls i vintras och under hösten har man haft några timmar till för att friska upp minnet.

Still going strong

Åke Blomqvistär punktlig och prick klockan 15 är det dags att börja. Blomqvist är mer än en legend som danslärare och även om han kanske inte längre är lika kvick i rörelserna som i yngre år råder det ingen tvekan om att han behärskar steg, rytm och stil.

Blomqvist har lärt kadetter att dansa i decennier. Närmare bestämt i drygt sex decennier.

– Jag höll den första kursen år 1948. Så det blir 63:e gången, viskar Blomqvist. Han tycker egentligen inte om att tala om år och ålder men har glimten i ögat och är desto mer pigg på att berätta fräckisar.

Blomqvist börjar med att fråga kadetterna om någon har en morfar eller farfar som har gått på samma danskurs för länge sen. Och mycket riktigt, flera räcker upp handen. Blomqvist bryr sig inte om att fråga om fäder som har gått kursen, han vet att de är många. Han har lärt blivande generaler och amiraler att dansa.

Twist och tango

Det råder brist på damer på dansträningen. Tre fyra kvinnliga kadetter deltar och så har man kallat in kvinnor som är anställda någonstans i Sandhamn. Några har tagit flickvännen med.

Det hindrar inte Blomqvist från att sätta sprätt på hela gardet kadetter. Foxtrot och vals går galant, tango är lite mer knepigt. Men när hustrun och kollegan till Åke, Leena Blomqvist, som hunnit med 30 årskullar kadetter, lägger på Let´s twist again, sjuder dansgolvet av liv. Inte ens den mest stelbenta kadetten har längre några hämningar. Fötterna är flinka, kinderna blossar och ögonen lyser. Det kommer att stå härliga till på dansgolvet på slottet.

Officer och gentleman

Max Moberg har inga problem med inlevelsen i dansen. Inte för att dans är hans favoritsysselsättning. Han medger inte att han skulle ha ägnat tv-programmet Dansar med stjärnor mer än en förströdd blick.

– Det är rätt sällan man dansar nu för tiden. Fast egentligen är dans riktigt roligt.

Mest sysslar han med annan form av motion. Han är långdistanslöpare och springer ett maratonlopp på mindre än tre timmar. Till fördelarna på Försvarshögskolan räknar han de anmärkningsvärt goda möjligheterna till olika former av konditionsfrämjande träning, vid sidan om studierna naturligtvis.

Det råder ingen tvekan om att Max Moberg, 24 år och från Åbo, har valt rätt bana. Han trivs alldeles uppenbart.

– Men man ska gärna ha en viss läggning och ett visst sinne för humor för att anpassa sig till alla rutiner inom försvaret, säger han och avfyrar ett av sina snabba leenden.

Han bestämde sig tidigt för att göra karriär inom försvaret, och började som beväring med att bli antagen till fallskärmsjägare i Utti. Utbildningen klassas som en av de tuffaste och är hett eftertraktad.

Än så länge är han sjökadett och ska efter vårterminen ut ”på praktik” på tre fyra år inom marinen. Sedan har han ytterligare ett par år av studier för att få magisterexamen från Försvarshögskolan. Moberg går samtidigt i handelshögskolan i Åbo och ska alltså ta två högskoleexamina. Målet är att avancera inom gränsbevakningsväsendet.

Max Moberg är ändå inte helt fixerad vid studier och sådant. Han hinner också med ett civilt liv. På jullovet ska han åka till Sydostasien med några goda vänner.

– Vi ska surfa och dyka på Bali, säger han, nu med brett leende och glittrande blick.

Fast först ska han dansa på slottet.

Artikeln publicerades ursprungligen I Hufvudstadsbladet 4.12.2011

Det är Turun Sanomat som skriver om affärsplanerna. Enligt tidningen har Estland anmält intresse för det 34-åriga fartyget.

Arto Koski som är chef för Försvarsministerietsmaterielenhet säger att försäljningen kräver diskussioner på ministernivå. Marinens bedömning är att affären blir av om enighet om priset nås. Det är meningen att föra diskussioner i höst.

Alternativet till en försäljning är att fartyget säljs eller görs till museum.

Pohjanmaa har främst använts för utbildning och övervakning av Finlands havsområde. 

Tidigare på dagen skrev Turun Sanomat motsatsen. Enligt tidningen hade Estland anmält intresse för att köpa det 34-åriga fartyget.

Alternativet till en försäljning är att fartyget säljs eller görs till museum. Pohjanmaa har främst använts för utbildning och övervakning av Finlands havsområde.

Estlands försvarsministerium uppger att man övervägde att köpa fartyget när landet gjorde upp försvarsmaktens budget för åren 2013–2020. Köpet ingår ändå inte i den plan som regeringen godkände i januari och försvarsmakten godkände i somras, skriver Helsingin Sanomat.

Tidigare på dagen skrev Turun Sanomat motsatsen. Enligt tidningen hade Estland anmält intresse för att köpa det 34-åriga fartyget.

Alternativet till en försäljning är att fartyget säljs eller görs till museum. Pohjanmaa har främst använts för utbildning och övervakning av Finlands havsområde.

Estlands försvarsministerium uppger att man övervägde att köpa fartyget när landet gjorde upp försvarsmaktens budget för åren 2013–2020. Köpet ingår ändå inte i den plan som regeringen godkände i januari och försvarsmakten godkände i somras, skriver Helsingin Sanomat.

Enligt Försvarsmakten är det inte tillåtet att ordna fester av politisk karaktär på militärt område.

Suomen Sisu hade planerat att ordna sin fest på en klubblokal i garnisonsområdet.

Organisationen beskriver sig som partipolitiskt obunden, men leds av Sannfinländarnas riksdagsledamot Olli Immonen.

Garnisonsklubben tar emot bokningar och behandlar dem i samarbete med Försvarsmakten innan evenemangen arrangeras. Men den här gången hade det brustit i kommunikationen i fråga om vilken sorts evenemang det rör sig om.

Enligt Räddningsverket hann piloterna använda sina katapultstolar. Flygvapnet kommer med mera information senare. Flygvapnets luftstridsskola ligger i Kauhava.

Man har fått kontakt med en av piloterna i Hawk-olyckan. Man letar fortfarande efter den andra piloten. Försvarsmakten uppger inte i vilket skick den hittade piloten är.

Två Hawk-planen krockade vid middagstid i Lestijärvi i Mellersta Österbotten. Österbottens räddningsverk leder sökandet och har fått hjälp av mer än tio personer från Mellersta Finlands räddningsverk.

En presskonferens om olyckan ordnas i Kauhava vid sextiden på kvällen.

Räddningsverket uppmanar folk att inte bege sig till olycksområdet.

• 28 september 2006. Flygkrigsskolans Hawk-plan störtar i Kronoby. Piloten räddade sig med katapultstol. Antagligen körde flygplanet in i en fågelflock.1

• 1 september 2004. Luftkrigsskolans Hawk störtar i Siikala. Piloten dör.

• 25 mars 2003. Lapplands flygflottiljs Hawk-plan kolliderar med trätoppar i Salla. Besättningen på tre personer klarar sig genom att använda katapultstol innan planet störtar i terrängen.

• 1 juli 1998. Flygprovanstaltens Hawk-plan får motorstopp i luften i Pälkäne på grund av ett felinstallerat bränslesystem. Piloten och provflygningens övervakare använder katapultstol och överlever.

• 7 april 1998. Karelens flygflottiljs Hawk-plan kolliderar med marken under en manöverövning. Piloten dör.

• 5 december 1989. Motorn i Karelens flygflottiljs Hawk-plan skadas i starten i Rissala. Piloten använder katapultstol.

• 27 februari 1989. Lapplands flygflottiljs Hawk-plan kör in i en snödriva i samband med landningen då ett däck exploderade. Piloterna överlever.

• 16 december 1988. Landningsstället på ett Hawk-plan från Satakunta flygflottilj ger vika vid landningen. Piloterna använder katapultstol och skadas inte.

• 9 maj 1986. Lapplands flygflottiljs Hawk-plan störtar och totalförstörs. Piloten dör.

• 17 mars 1981. Satakunta flygflottiljs Hawk störtade vid en övning inför en konstflygning i Birkala. Den ena piloten dör, den andra skadas svårt.

Andra farliga situationer

• 18 januari 2010: Ett Hawkplan tvingas avbryta sin flygning och landa i Kauhava på grund av tekniskt fel. Piloten landade med 80 procents motoreffekt när en varningslampa varnade för lågt tryck i bränslesystemet.

• 26 juni 2009: Ett Hawkplan råkade i fara när det krockade med en fågel under flygning. Piloten lyckades landa utan problem.

• 10 mars 2009: Två Hawkplan på övningsflygning tvingades återvända till Kauhava. Den ena piloten kände röklukt i cockpiten medan den andra avbröt flygningen senare samma dag på grund av att ett signalljus som anger motorstörning tändes.

• 18 september 2008: Flygstridsskolans Hawk tvingas landa mitt under ett träningsflyg när planets båda varningslampor för motorn tändes. Planet landade utan problem i Kauhava. 

Tarja Sillanpää säger att hon såg händelsen på sin gård i byn Salamajärvi i Perho.

Sillanpää berättar att planen ofta övar ovanför hennes hus. Hon säger att planen flög på en lägre höjd än normalt när de krockade. Flygstilen verkade djärv, tycker hon.

– Tydligen flög de i kors och gjorde svängar. Sedan måste någon ha räknat fel i fråga om höjden, säger Sillanpää.

Hon tror att hon såg minst en fallskärm på himlen efter olyckan och uppskattar att planen kraschade sedan ungefär fem kilometer från hennes hus.

– En stund efter olyckan började ett räddningsplan surra i luften. Sedan hördes ambulansens sirener, men jag tyckte att den först körde i helt fel riktning.

Sillanpää berättar att hon begett sig ut för att undersöka läget närmare.

– Olycksplatsen ligger nära Lestijärvis gräns. Vraken ligger några hundra meter ifrån varandra.